Förändringarna blir enorma på kommunfältet

10.6.2020

I kommunerna blir förändringarna enorma. Social- och hälsovårdsreformen halverar kommunernas inkomster och utgifter,  konstaterar Ida Sulin, Kommunförbundets svenska direktör.

Ministrarna Krista Kiuru och Sirpa Paatero informerad på onsdagen tillsammans med en handfull ministerietjänsten om hur social- och hälsovårdsreformen påverkar landets över 300 kommuner.  Reformen som träder i kraft 1.1.2023 flyttar över social- och hälsovården och räddningsväsendet till 21 självstyrande landskap. 

Ida Sulin säger att det den nya modellen för social- och hälsovården i hög utsträckningen bygger på idéer från den gamla reformen.

– Men den nya modellen är mera avskalad och den innehåller endast det allra nödvändigaste för att säkra en kvalitativ och likvärdig vård åt alla medborgarna.

Av kommunernas kostnader överflyttas ca 19 miljarder euro till landskapen. Därtill överförs enligt nuvarande uppskattning 12,63 procentenheter av kommunernas inkomstskatter till landskapen.

Överföringen av kommunernas inkomster och kostnader är jämnstor på riksnivå, däremot kan skillnaderna mellan kommunerna vara stora. 

Läs också: Så sjunker de tvåspråkiga kommunernas skattesatser om vårdreformen genomförs

I och med att reformen halverar kommunernas utgifter och inkomster, minskar även de kommunala budgetarna radikalt.

– Det betyder att kommunerna får mindre ekonomiskt svängrum. Buffertarna minskar och möjligheterna att anpassa ekonomin blir färre, säger Sulin.

I det nya utkastet till reform nämns inga konkreta sparmål.  I den gamla reformen uppgick sparmålet till 3 miljarder euro. Hur kommer det att gå nu?

– I dag har vi närmare 200 producenter och anordnare av social- och hälsovård. Nu blir de betydligt färre. Min uppfattning är att priserna kommer att gå ner när anordnarna minskar. Färre upphandlingar och större volymer kommer att ha effekt, tippar Sulin.

Tyngdpunktsförskjutningen där primärvården prioriteras framom den dyrare specialsjukvården kommer också att påverka kostnadsutvecklingen.

– Vi måste också vara beredda på att vården i framtiden inte kommer att se likadan ut som idag.  Just nu är vi inne i ett brytningsskede som kommer att utmynna i nya modeller och samarbeten. Vi har helt enkelt inte råd att fortsätta som vi gör idag.

Ny syn på offentlig sektor

Sulin gissar att vårdreformen kommer att förändra vår syn på  den offentliga sektorn .

–  Idag talar vi om en kommunal sektor och en statlig. Vårdreformen gör att de här två sektorerna kommer att närma sig varandra  allt mer och i framtiden bilda en egen helhet.

Ett resultat av reformen blir att kommunerna, landskapen och staten måste bli bättre på att samarbeta sinsemellan, nämner Sulin.

Förslaget till social- och hälso vårdsreform sänds på måndag på utlåtanderunda. Kommunerna har tid att uttala sig om reformen fram till den 25 september.

–  Varken kommunerna eller Kommunförbundet har deltagit i beredningen av reformen. Därför är det viktigt att kommunerna uttalar sig nu, säger Ida Sulin.