Folkhälsans Mutanen ser nya möjligheter med vårdreformen
Folkhälsans vd Stefan Mutanen ser både hot och möjligheter med vårdreformen. – Visst har områdesindelningen en stor betydelse för oss, i synnerhet om man öppnar för valfrihet.
Vårdreformen har låtit vänta på sig, men på torsdag har statsminister Juha Sipilä lovat besked om antalet vårdområden samt också hur strukturen för social- och hälsovården ska se ut – inklusive de privata aktörernas ställning. En som spänt sitter och väntar på beskedet om vårdreformen är Folkhälsans vd Stefan Mutanen. Vårdreformen och områdesindelningen har en stor inverkan också på Folkhälsan som idag säljer social- och hälsovårdstjänster till drygt 30 kommuner, det vill säga mer eller mindre hela Svenskfinland. Omsättningen inom serviceproduktionen av social- och hälsovården är 50 miljoner och Folkhälsan har omkring tusen anställda inom vård och omsorg. Därmed anser sig Stefan Mutanen ha en rätt bred bild av hur olika vården fungerat i de kommunerna.
”15 är ett minimital enligt min bedömning,”
– Speciellt i Österbotten är områdesindelningen av stor betydelse. Det får inte bli för stora områden. 15 är ett minimital enligt min bedömning, säger Mutanen.
En av huvudmålsättningen med reformen är att vården ska bli mer jämlik. Mutanen ser både hot och möjligheter.
– I Finland har vi gått från ett ganska bra till ett väldigt splittrat och ojämlikt social-och hälsovårdssystem. I bästa fall blir vi duktigare på konkurrens och vågar börja beakta kvalitetsfrågor. I synnerhet om man öppnar för valfrihet och ett ökat antal servicesedlar är det gynnsamt för oss, säger Mutanen.
Det senaste beskedet är att man troligen i och med vårdreformen kommer att erbjuda större möjligheter för den enskilda medborgen att välja den söker vård. EU:s patientdirektiv ökar också trycket på att öka valfriheten. Finland har varit under kommissionens lupp för det här. I praktiken ökar direktivet trycket på att valfriheten i Finland inbegriper också den privata sektorn.
”– Vi har lyft fram valfrihetens betydelse för svenskan…”
– Vi har lyft fram valfrihetens betydelse för svenskan och har blivit hörda på ministeriet och i olika arbetsgrupper.
Hotbilden enligt Mutanen är att socialvården hamnar i skuggan av hälso- och sjukvården.
– Inom sjukvården har man inte kunskap om socialvården, för att inte tala om det hälsofrämjande arbetet. Det handlar om tillgänglighet i vardagen, om det lokala och kontakten till den enskilda invånaren.
Har ni förberett er inför vårdreformen på något sett?
– Det handlar främst om att vara i framkanten och utveckla vår egen verksamhet. Vi kan vara med och utveckla och bistå i sakkunskap, men samhällsansvaret kan vi ändå inte ta över, det ligger hos den offentliga sektorn.
Mutanen oroar sig för att svenskan i Österbotten splittras om antalet områden blir för lågt.
– I svåra situationer kan det till och med vara svårt att uttrycka sig på sitt eget modersmål. Att trygga service på svenska är en viktig gemensam fråga som vi borde kämpa för.
Mutanen påpekar man i reformivern glömt att prata om själva innehållet.
– Det pratas bara om storlek med det som är avgörande är innehållet, att det finns yrkeskunnig arbetskraft, tillgängligheten och att man har råd att betala för den.
– Det pratas bara om storlek med det som är avgörande är innehållet, att det finns yrkeskunnig arbetskraft, tillgängligheten och att man har råd att betala för den. Det blir dyrt för samhället att inte kunna ge vård rätt tid på rätt plats. Det är jätteviktigt att folk kan känna sig trygga.
Mutanen anser också att staten borde ansvara för finansieringen i de nya områdena.
– Det skulle möjliggöra en ökad jämlikhet. Det är ändå pengarna som styr.
