Esperi Cares vd Stefan Wentjärvi sågar vårdreformförslaget: Hotar närdemokratin och löser inte kommunernas problem

Stefan Wentjärvi är vd för vårdbolaget Esperi Care.
Stefan Wentjärvi är vd för vårdbolaget Esperi Care. (Dan Lolax)
18.6.2020

Wentjärvi ser inget i förslaget som skulle göra social- och hälsovården bättre än vad den är nu.

I det lagförslag om en social- och hälsovårdsreform som är på utlåtanderunda heter det att avtal mellan kommuner eller samkommuner och privata vårdproducenter kan förklaras vara ogiltiga, om avtalen står i strid med vårdlandskapens ordningsansvar.

Formuleringen har lett till motreaktioner. Vårdbranschorganisationen Halis vd Ulla-Maija Rajakangas säger att regeringens förslag handlar mera om att skydda den offentliga vårdproduktionen och inte om att människor ska få vård i tid och utan att köa.

På Twitter skriver Liike Nyts riksdagsledamot och ordförande Hjallis Harkimo att familje- och omsorgsminister Krista Kiuru ensidigt tänker säga upp avtal mellan kommunerna och vårdbolagen. Det blir ingen social- och hälsovårdsreform, snarare blir juristerna rika, skriver Harkimo.

 

Vårdbolaget Esperi Cares vd Stefan Wentjärvi säger att den privata sektorn kommer att gå till juridisk motattack.

— Det förs redan diskussioner. Den privata sektorn måste försvara sina positioner.

Ytterligare centraliseringar

Wentjärvi säger att han inte ser något i lagförslaget som gör social- och hälsovården bättre, mer tillgänglig och mer kostnadseffektiv.

— Det enda vi får är ett utökat antal administrativa vårdområden och ytterligare centraliseringar med skattefinansiering. För mig låter lagförslaget mera som finansiella lösningar för regionförvaltningar och mindre som social- och hälsovård, åtminstone ur en patientsynvinkel.

Regeringen har sagt att reformen medför kostnadseffektivitet men har inga uttalade sparmål, som regeringen Sipilä hade. Wentjärvi ger inte mycket för den synen på kostnadseffektivitet.

— et är lite som man brukar säga: om något är olönsamt så kallas det för strategiskt. Man vill inte göra reformen utgående från kostnadskonsekvensbedömningar. Det är ologiskt, såvida inte det enda man vill uppnå är själva modellen.

Finns verktygen i backen?

Wentjärvi ondgör sig över att privat och offentligt producerad vård ställs mot varandra i diskussionen om reformen. Han vill gå tillbaka till frågan om varför en lösning behövs.

— Å ena sidan är det för att kommunernas ekonomi är ansträngd. Å andra sidan är det oron för om vården överhuvudtaget kommer att finnas kvar på alla orter.

Vad gäller tillgängligheten till vården så säger Wentjärvi att det är staten som själv fattat beslut om att centralisera vården, och vad gäller ekonomin så har kommuner och samkommuner som utlokaliserat vården förbättrat sin ekonomi i det avseendet. Men den kommunala ekonomin är generellt sett fortfarande i ett dåligt skick.

— Den grundläggande frågan är: har staten de verktyg i verktygsbacken som krävs för att, a, ekonomin ska bli bättre och, b, för att servicen ska bli kvar? Inget blir bättre om man tar bort verktygen. Den här frågeställningen går förlorad om man funderar på att ogiltigförklara avtal mellan kommuner eller samkommuner och vårdbolag.

Privata sektorn kan inte förbises

Wentjärvi säger att det finns otaliga exempel på hur den privata vårdsektorn bär upp den offentliga sektorns kostnader. Till exempel under våren har privata vårdbolag investerat miljontals euro på skyddsutrustning för personal för att garantera klienters hälsa. Utlovade ersättningar från staten har än så länge uteblivit.

Han oroar sig trots allt inte för att vårdbolag skulle gå i konkurs på grund av social- och hälsovårdsreformen.

— Garanterat kommer man att hitta nya lösningar för ett samarbete mellan den privata och den offentliga sektorn, för den privata sektorn kan inte förbises. Igen vill jag understryka det pragmatiska. Vi vill se ett samarbete med den offentliga sektorn för att undvika kostsamma lösningar.

Är det aktuella lagförslaget ett resultat av att regeringen Marin inte inkluderat den privata vårdsektorn som regeringen Sipilä gjorde?

— Jag tror att bakom ligger lärdomar om hur svårt det varit att få igenom en reform under de senaste 10, 15 åren. Man har försökt hitta en modell som går igenom. Vackert så, om man lyckas, men vad är det man vill uppnå?

Finns enklare lösningar

Wentjärvi säger problemet med kommunernas trängda ekonomi har andra lösningsmodeller. Han ger kommunala serviceboenden som exempel. Folkpensionsanstalten högsta bostadsstöd för de äldre är ungefär 600 euro per månad, men nationella standarder på nya serviceboendefastigheter innebär att de verkliga hyreskostnaderna är betydligt högre.

Skillnaden täcks via högre vårdavgift per dygn till kommunen när den ökade kostnaden borde täckas av Folkpensionsanstaltens bostadsbidrag, alltså vara statligt och inte kommunalt finansierad, säger Wentjärvi.

— På årsnivå handlar det enligt min bedömning om 70–90 miljoner euro. En inkomstomfördelning som kunde göras enkelt med nuvarande struktur. Den skulle friställa kommunernas ekonomi för att klara kommande striktare personaldimensioneringskrav gällande antal vårdare per boende.

— Det finns enklare lösningar än en social- och hälsovårdsreform för att lösa det problemet. Jag ser inte att det nuvarande lagförslaget erbjuder något bättre än om man lät bli att göra något alls.

Ser du något positivt i lagförslaget?

— Egentligen inte. När det handlar om ett så här stort lagförslag måste man klart och tydligt se en nytta med det, och jag ser det inte.

Närdemokratin försvinner

Wentjärvi ser också att reformen bär på ett demokratiproblem. De stora enheter som skapas tar bort en stor del av närdemokratin, och Wentjärvi befarar att den inte stannar vid social- och hälsovården.

— Är det så att man inte vill ha närdemokrati för vården så vill man kanske inte heller ha det för till exempel utbildning och planläggning. Det här lagförslaget är en plattform för vidare utveckling.

Regeringen har sagt att reformen nu gäller social- och hälsovård och räddningsväsendet. På sikt kan annan service att omfattas.

— Jag är mer cynisk och tror inte att man tar ett steg med vänster ben om man inte tänker sig att det högra följer med. Det är en tidsfråga hur länge det tar, men det finns ingen organisation som säger att den inte ska göra något nytt.

Wentjärvi säger att regeringen Marins reform har samma problem med tidtabellen som regeringen Sipilä hade. Det krävs ingen stor förskjutning förrän reformen är inne i nästa valperiod.

— Då blir det en politisk fråga, fast det borde vara en sakfråga.