De sex största städernas ledning: varje finländare och nationalekonomin lider av vårdreformens brister

Helsingfors borgmästare Jan Vapaavuori, och de övriga fem största städernas ledning, kritiserar vårdreformen.
Helsingfors borgmästare Jan Vapaavuori, och de övriga fem största städernas ledning, kritiserar vårdreformen.
29.10.2020

De största städerna påminner om investeringarnas betydelse och om hur social- och hälsovårdsreformen kringskär dem.

 Social- och hälsovårdsreformens skadliga effekter, särskilt på stadsregionernas konkurrens- och investeringsförmåga, är inte bara en förlust för kommunerna utan för hela nationalekonomin och därför för alla finländare, konstaterar de sex största städernas direktörer i ett gemensamt ställningstagande.

Enligt ställningstagandet fråntar reformen kommunerna möjligheterna att investera i hållbar utveckling och lämnar speciellt de växande städerna i ett ekonomiskt ohållbart läge.

Helsingfors borgmästare Jan Vapaavuori (Saml) , Tammerfors borgmästare Lauri Lyly (SDP), Esbos stadsdirektör Jukka Mäkelä, Åbo stadsdirektör Minna Arve, Uleåborgs stadsdirektör Päivi Laajala och Vandas stadsdirektör Ritva Viljanen kritiserar i ställningstagandet speciellt regeringens finansieringslösning och dess effekter, som i ställningstagandet beskrivs som ”ödesdigra” då inkomstöverföringarna belastar städerna och man är tvungen att med små medel upprätthålla de kvarvarande tjänsterna.

Enligt ställningstagandet kommer de stora städernas skuldsättning att fördubblas och deras finansieringsläge att försvagas.

Detta är en omöjlig ekvation speciellt för de växande stora städerna. Med de kvarblivande medlen kan inte städerna trygga finansieringen av de nödvändiga tillväxtinvesteringarna och reformen äventyrar också de stora städernas möjligheter att stöda människan i vardagen, speciellt barn och ungdomar, konstaterar man i ställningstagandet.

Städernas specialfrågor och bekymmer som lyfts fram gällande hela landets tillväxt och framgång har under social- och hälsovårdsreformens beredning fallit i glömska. Reformens effekter på kommunernas ekonomi betraktas enbart som förändringskostnader, men kommunernas framtid och möjligheter att klara sig efter reformen har inte alls granskats, kritiserar stadsdirektörerna.

Det här är en översättning av Kuntalehtis artikel.