Språkprogram behövs medan tid ännu finns
Föredragningslistor på svenska är inte en självklarhet i alla kommuner. Borgå stad är föregångare i språklig jämlikhet. Det berättar stadsstyrelseledamoten Bodil Lund (SFP) på Kommunförbundets översättarseminarium.
Borgå har haft ett språkprogram sedan 2010.
– Svenskan ska inte vara något som tas fram vid festtal utan ett dagligt redskap. Jag har fått frågan varför man ska göra upp ett program om det inte finns problem i tvåspråkiga Borgå. Men språkprogrammet är viktigt i förebyggande syfte. Vi behöver regler före det finns problem, säger Lund.
Hon påpekar att man kontinuerligt utvecklar programmet. Därför har Borgå tagit ett system med styrkort i användning. De används för kundbetjäning, kommunikation och möteshandlingar.
– Vi får kontinuerligt feedback från alla sektorer och är poängen dåliga får ansvariga omedelbar respons, säger Lund.
Ibland kan finlandssvenskarna vara sina egna fiender. Borgås nätsidor finns på två språk men statistiken visar att de svenska besökarna är bara en tiondedel av besökarna är svenska.
I Borgå är i dag 30,4 procent av befolkningen svenskspråkig. Då språkprogrammet gjordes var andelen svensktalande 32 procent.
– Då vi gjorde upp språkprogrammet stödde vi oss på lagstiftning och regelverk. Men vi gjorde litet mera än vi måste. Stadens strategi är att den språkliga jämställdheten i tjänsterna utvecklas, säger Lund.
Hur ser det då ut i praktiken? Rätt så bra, säger Lund. Hon berättar att många finska tjänstemän som börjar jobba i Borgå gärna övar upp sin svenska.
– Egentligen behöver varje anställd inte behärska två språk men det måste finnas backup, en möjlighet att konsultera en person som kan språket, säger Lund
Så löste man problemet med enspråkiga busschaufförer som sköter skolskjutsar. En helt enspråkig chaufför ska ha ett telefonnummer som han eller hon kan ringa till för att få stöd.
– Men vi ska inte nöja oss med minimikraven, Borgå har alltid försökt rekrytera tvåspråkig personal, säger Lund.
