SDP ledande parti på välfärdsområdesnivå ifall valet skulle hållas nu

Om välfärdsområdesvalet hölls nu skulle SDP få tydligt flest fullmäktigeledamöter, medan Centern skulle hålla sin förstaplats i kommunalvalet.

Text: Antti Kähkönen / Suomen vaalidatapalvelu Grafik: Suomen vaalidatapalvelu & KRUT

Det är i dag den 18.12. bara 115 dagar kvar till den egentliga valdagen för kommun- och välfärdsområdesvalen den 13.4.2025, medan riksdagsvalet ligger ännu mer än två år framåt i tiden. Hur skulle valresultatet se ut om kommun- och välfärdsområdesvalen hölls nu? Eftersom det saknas opinionsmätningar för kommun- och välfärdsområdesvalen måste resultatet modelleras på annat sätt – nämligen utifrån den senaste opinionsundersökningen om riksdagsvalsunderstödet. Den senaste sådana gallup, beställd av Helsingin Sanomat, publicerades i dag den 18.12.

I de gallupar som HS beställer från Verian frågas de svarande vilket parti de skulle rösta på om riksdagsval skulle hållas nu. De svarande kan ha andra preferenser i riksdagsval än i kommun- och välfärdsområdesval, vilket innebär att deras svar kan skilja sig åt mellan olika valtyper. HS:s opinionsmätning kan ändå utnyttjas för att fastställa riktningen och styrkan i partiernas popularitetsförändringar även vad gäller kommun- och välfärdsområdesvalen.

Om välfärdsområdesvalen modelleras utifrån HS:s senaste opinionsmätning skulle maktförhållandena skifta i fem välfärdsområden. I Mellersta Finland skulle Centern förlora sin position som största parti till SDP. Dessutom skulle Samlingspartiet förlora sina förstaplatser från 2022 till SDP i alla andra välfärdsområden där de segrade, med undantag för Västra Nyland.

Om välfärdsområdesval hölls nu och 2022 års valresultat korrigerades för de förändringar som uppvisas i den senaste riksdagsvalsmätningen, skulle SDP bli det ledande partiet på välfärdsområdesnivå med omkring tre och ett halvt hundra fullmäktigeledamöter, före Centern som skulle få knappt trehundra ledamöter.

Se kartor på alla kommuner i Finland i Kuntalehtis artikel.

Om kommunalvalet hölls nu och 2021 års kommunalvalsresultat korrigerades enligt förändringarna i riksdagsvalsstödet enligt HS:s senaste gallup, skulle Centern, Samlingspartiet och SDP erövra samtliga de kommuner som Sannfinländarna vann i kommunalvalet 2021. Dessutom skulle SDP ta över vissa kommuner från Samlingspartiet och Centern.

Framför allt Sannfinländarna och De gröna skulle med dagens stödnivå förlora fullmäktigeledamöter på kommunalnivå. Centern, som är starkt i många små kommuner, skulle fortfarande vara det tydligt ledande kommunpartiet, mätt i antal fullmäktigeledamöter, före SDP och Samlingspartiet.

Så här modellerades valresultatet

HS och Yle beställer varje månad opinionsundersökningar om stödet för partierna i riksdagsval, HS från Verian och Yle från Taloustutkimus. När kommun- och välfärdsområdesvalen närmar sig är det relevant att klarlägga från vilka utgångslägen partierna går in i valkampen och vad deras nationella popularitet skulle innebära på lokal nivå. Genom att beakta partiernas popularitet vid tiden för kommunalvalet 2021 och välfärdsområdesvalet 2022 samt dagens stödnivå kan man modellera hur kommun- och välfärdsområdesvalen skulle se ut om de hölls nu.

Modelleringen bygger på antagandet att stödet för partierna i kommun- och välfärdsområdesvalen följer utvecklingsriktningen för riksdagsvalsstödet, men inte nödvändigtvis motsvarar det exakt. I modellen antas partierna prestera i kommande kommun- och välfärdsområdesval i förhållande till de riksdagsvalsgalluper som föregick 2021 års kommunalval och 2022 års välfärdsområdesval på samma sätt som de gjorde i valen 2021 och 2022. Om ett partis stöd i riksdagsvalsgallupen ökar, ökar också dess stöd i kommun- och välfärdsområdesvalen och vice versa. Grundantagandet är att riktningen och den relativa styrkan i förändringen av riksdagsvalsstödet slår igenom i hela landet, oavsett valtyp.

För att modellera kommun- och välfärdsområdesvalresultaten jämförs inte gallupresultaten direkt med kommun- eller välfärdsområdesvalresultaten. I stället görs en korrigering eftersom riksdagsvalsgallupen inte direkt speglar partiernas popularitet i andra val.

Korrigeringen görs genom att ta de två senaste riksdagsvalsgalluperna före kommunalvalet 2021 och välfärdsområdesvalet 2022, räkna ut medelvärdet av dessa och jämföra detta med valresultatet med formeln: 1 + (valresultat – gallupmedelvärde) / gallupmedelvärde. Detta ger en koefficient för skillnaden mellan gallup och valresultat. Till exempel, om ett partis genomsnittliga stöd i riksdagsvalsgalluperna var 15 % men kommunalvalsresultatet 20 %, blir koefficienten 1 + ((20–15)/15) = 1,33.

Genom att använda denna korrigeringskoefficient beräknar man förändringen från det föregående valet: ((gallup * koefficient) – valresultat) / valresultat. Gallupresultaten justeras alltså med hjälp av den historiska skillnaden mellan valresultat och gallup för att få en uppfattning om det nuvarande stödet i kommun- och välfärdsområdesval utifrån den senaste riksdagsvalsgallupen.

I modelleringen korrigeras sedan varje listas lokala röstetal med den relativa skillnaden mellan den senaste gallupen och medelvärdet av de två riksdagsvalsgalluper som föregick valen. Varje listas röstetal i varje kommun och varje välfärdsområde beräknas om, jämförelsetalen räknas och mandatfördelningen fastställs därefter. Av dessa omräknade röstetal framgår vilket parti som är störst i respektive område, och med hjälp av jämförelsetalen bestäms mandatfördelningen.

Vid modelleringen av 2021 och 2022 års valresultat med de nya stödsiffrorna har de existerande valförbunden behållits, trots att de i verkligheten förhandlas om lokalt inför varje val. Till exempel i Enare får Samlingspartiet flest röster i den kommunala valmodelleringen, men Centern får flest mandat (åtta). Samlingspartiet och Kristdemokraterna hade ett valförbund 2021, vilket gör att det åttonde mandatet som valförbundet erhåller skulle gå till Kristdemokraterna.

Trots osäkerheten på lokal nivå ger den på detta sätt framtagna modellen på riksnivå en god uppfattning om hur styrkeförhållandena i kommun- och välfärdsområdesfullmäktige i Finland skulle se ut om val hölls i dag.