Lovisa vet: Satsa alltid på flera kort!

Kärnkraft och Ryssland är två kort Lovisa satsat på. Nu bör ersättande kärnkraft skrivas in i regeringsprogrammet. Och hur ska ryska turister lockas tillbaka? Stadsdirektör Olavi Kaleva säger att stan måste vidga fokus, till exempel på helhetstänk och livskvalitet.

Då de första kärnkraftverken Lovisa 1 och 2 byggdes i slutet av 70- och början av 80-talet var det uppsving i stan. Folk flyttade in, man köpte atomburgare i grillen och ekonomin frodades. Sen hände ingenting och ingenting och ingenting. Tre gånger har tillståndet att bygga kärnkraft gått Lovisa förbi. Nu vet stadsdirektör olavi kaleva inte riktigt om han vågar hoppas på Lovisa 3.

– För att ha ersättande kärnkraft då ettan och tvåan tas ur bruk bör Lovisa 3 komma med
i regeringsprogrammet i år, säger Kaleva.

Fortum torde vara redo, utredningarna från de tidigare ansökningarna är klara att kompletteras. All infrastruktur finns och Lovisaborna är dokumenterat positiva till kärnkraft – 500 personer jobbar ju på Hästholmen och står för 16–18 procent av skatteintäkterna.

Bara Sannfinländarna för

Men inget parti utom Sannfinländarna flaggar i sin helhet för mera kärnkraft.

– I alla andra partier finns både förespråkare och motståndare, och opinionen påverkas av att kärnkraften monteras ned i både Sverige och Tyskland.

Den andra stora möjligheten till tillväxt är närheten till Ryssland. Men trafiken på den nybyggda motorvägen har glesnat.

– Den ryska trafiken är inte längre någon stor inkomstkälla, konstaterar stadsdirektören.

Läget är ändå inte hopplöst, det går helt hyggligt för Lovisa. Efter kommunsammanslagningen med Strömfors, Liljendal och Pernå 2010 har man lyckats effektivisera verksamheten och kan nu skryta med en balans på 16,2 miljoner plus trots att man estimerat ett underskott.

– En del av överskottet beror på bolagisering av hamnen
i Valkom men kvar finns ändå cirka 10 miljoner i reda pengar, säger Kaleva.

Lovisa har lyckats spara i driften och verksamhetskostnaderna har överlag blivit lägre.

– Det är resultatet av åtgärdsprogram som gjordes för varje central.

Helhetstänkande

Och Lovisa gör nu sitt bästa för att balansera upp ekonomin så att flera olika faktorer samverkar. Kaleva tror på ”det goda livet” och ett ”helhetstänkande”, att man kan branda Lovisa med ord som småskaligt och närproducerat. I stan finns ju en utmärkt början med bland annat Lovisa historiska hus och slow food-evenemang.

– Här kan staden påverka. Upphandlingen av tjänster får inte ske så att man enbart ser på kostnaderna utan ger små och medelstora producenter i kommunen möjlighet att delta, säger Kaleva.

Det är ju upp till kommunen att definiera kvalitetskraven och se lönsamheten och produktionskedjan som en helhet.

– Vi ska satsa på företagsamhet men också på livskvalitet och byautveckling.

Det är närmast revolutionerande ord för att komma från en stadsdirektör som ska spara och effektivisera.

– Vi måste lära oss att se mer långsiktigt än i dag – vad det kan spara för hela samhället om vi äter lokalproducerad, möjligast ren mat och hur vi kan minska på utsläppen.

Sådana frågor är aktuella nu när Lovisa diskuterar att förnya sin strategi. Ingen kommun i Finland har systematiskt gått in för liknande målsättningar.

Samtidigt gäller det att tävla om nyetableringar.

– Vi har en etablering vid Västra infarten och flera spekulerar på tomter. Vi är lyckliga över varje litet steg framåt.

Men under ekonomiskt svåra tider väntar och funderar investerare. Som exempelvis det företag som är intresserat av Sågudden, en naturskön och obebyggd del av centrala Lovisa. Området är tänkt att få höghus och ett spa som ska locka ryska turister.

Ett anbud om köp av området behandlas i stadsstyrelsen
i slutet av april.

Spa och höghus?

I södra Finland borde allting vara bra jämfört med i bygderna som avfolkas i norra Finland. Men också i Nyland finns periferi och Lovisa är landskapets östligaste utpost.

– Så är det, fastän Lovisa med ny motorväg ligger på en timmes körtid från Helsingfors finns vi utanför huvudstadsregionen, Sibbo räknas med i huvudstadsregionen men redan Borgå är ett gränsfall.

Definitionen på hur stort trängselfinland är varierar. Och som generalplanen för Helsingfors nu planeras förtätas huvudstaden – man bygger inåt snarare än att breda ut sig.

– Jag har talat med kolleger och situationen ser likadan ut
i västra Nyland. Man känner inte av att man hör till det välbärgade södra Finland. Landskapsförbundet som borde jobba för hela området fokuserar på huvudstadsfrågor, säger Kaleva.

Han hyser inte stort hopp om en mera decentraliserad syn med Centern som statsministerparti. Centern har ju aldrig varit stort
i de tvåspråkiga kommunerna.

– Säkert satsar man mera än i dag på att hålla hela landet bebyggt men centraliseringsvågen är väldigt stark just nu i hela västvärlden.

Kaleva sväljer inte heller Centerns landskapsmodell för social- och hälsovården, avstånden blir för långa och ju större områden desto mera problem.

Totalt misslyckande

Under den senaste riksdagsperioden hade kommunerna en förväntan om att bli av med onödiga uppgifter som belastar ekonomin.

– Ingenting hände, regeringens kommunpolitik misslyckades totalt, säger Kaleva.

Om det återigen blir aktuellt med en kommunsammanslagning för Lovisa står grannen Lappträsk på tur. En sammanslagning anses rätt oförarglig eftersom kommunerna redan samarbetar. Som bäst pågår en gemensam konsultutredning om ICT-tjänster.

Till en enda kommun i Östnyland har fullmäktige i Lovisa sagt nej.

Om en kommundirektör i den nyländska periferin får önska något om nästa regerings sammansättning har Olavi Kaleva sin åsikt klar.

– Ta inte med för många partier, det leder till konsensuspolitik men inte nödvändigtvis till resultat.