Larsmo väljer ny kommundirektör - vem tar över efter Gun Kapténs?
Larsmos befolkning har fördubblats och mycket har förändrats i samhället sedan Gun Kapténs tillträdde som kommundirektör i Larsmo i 1987. I slutet av maj går Kapténs i pension efter totalt 44 år i kommunens tjänst. Bilden är från ett längre reportage om Larsmo som snart publiceras i Kuntalehti. Foto: Kuntalehti, Markku Jokela.
Det står mellan tre finalister då Larsmo väljer en ny kommundirektör. Gun Kapténs har innehaft direktörsposten sedan 1987.
I den första ansökningsrundan i början av året visade tio personer intresse för att bli Larsmos nya kommundirektör.
I följande fas kallades sex aspiranter till intervjuer. Rekryteringsprocessen är nu inne i slutskedet. Kvar är dessa tre finalister som har genomgått ett lämplighetstest:
Marcus Henricson, juris magister, Jakobstad. Henricson har tidigare bland annat varit stadsdirektör i Borgå, kommundirektör i Korsholm och vikarierande kommundirektör i Kronoby.
Malin Stenman, politices magister, Larsmo. Hon är för närvarande verksam som chef för fostran och utbildning på Larsmo kommun.
Pilvi Österman, politices magister, Esbo. Österman har tidigare varit grundtrygghetschef i Ingå och är anställd som chef för kontaktytor i den strategiska stödenheten i Västra Nylands välfärdsområde.
Den 24 mars medverkade finalisterna i en frågestund inför kommunfullmäktige. Den 31 mars sammanträder fullmäktige och då klarnar det vem som får jobbet.
Det är tänkt att den nya kommundirektör ska tillträda i början av juni eller enligt överenskommelse. Prövotiden är sex månader.
44 år i kommunens tjänst
I slutet av maj går kommundirektör Gun Kapténs i pension efter mera än fyra decennier i Larsmo kommuns tjänst.
Kapténs inledde sin karriär som kommunsekreterare i Larsmo 1981.1987 valdes hon till kommundirektör i den nordösterbottniska skärgårdskommunen.
Med undantag av två år som SFP:s specialmedarbetare vid försvarsministeriet i Helsingfors 2012-2014 har Kapténs varit hemkommunen trogen under de senaste 44 åren.
– Kommundirektörsjobbet är inte detsamma som när jag började. Mycket har förändrats i samhället. Både när det gäller kommunens uppgifter och finansieringssystemet, konstaterar Kapténs som är den mest långvariga kommundirektören i Österbotten.
Sedan slutet av 1980-talet har Larsmos befolkning fördubblats. Idag har den fortsättningsvis växande kommunen, som är känd för sin höga nativitet, knappt 6000 invånare.
– Barnfamiljer flyttar gärna till Larsmo som erbjuder en bra boendemiljö. Kommunen är barnrik. Antalet barn per barnfamilj i Larsmo är i genomsnitt högre än i övriga Finland, säger Kapténs.
Larsmo har en positiv åldersstruktur. Kommunen har satsat på mycket på sina unga. Bland annat har man renoverat sina skolor, byggt ut dagvården och utvecklat sin idrottspark.
Larsmo har dessutom byggt en ny ungdomsgård som står färdig och som tas i bruk i senare vår. Utrymmena ska användas för kurser och annan vuxenbetonad verksamhet dagtid.
– Alla åldersgrupper är naturligtvis viktiga. Kommunen går till exempel in för att erbjuda och även öka utbudet av hyresbostäder och tomter. Ett aktuellt byggprojekt är att uppföra ett komplex med nio nya hyresbostäder i området Vikarholmen, fortsätter Kapténs.
Tydligare kommuncentrum
Larsmos bokslut för verksamhetsåret 2024 visar på ett plusresultat på en halv miljon euro.
– Kommunens ekonomi är stabil för närvarande. Samtidigt känner man också av gjorda investeringar inom skola och dagvård. Skuldbördan ligger som bäst på cirka 6 000 euro per invånare.
– En kommun med Larsmos struktur är i hög grad beroende av statsbidrag. Vi följer noga med hur den aktuella statsandelsreformen framskrider. Blir det nedskärningar i bidragen drabbas Larsmo i större proportion än andra kommuner, betonar Kapténs.
När Kommuntorget ber Gun Kapténs blicka tillbaka på de gångna decennierna lyfter hon helst fram olika positiva erfarenheter.
– När jag började skjutsade vi kommunens högstadieelever till Jakobstad. Sedan 2001 har Larsmo ett eget högstadium, Cronhjelmskolan, och detta har allmänt bidragit till att stärka sammanhållningen mellan kommunens olika byar.
Andra konstruktiva framsteg som Kapténs nämner är att byn Holm fått en klart tydligare profil som kommunens centrum efter olika utbyggnader samt förbättrad trafiksäkerhet efter tillkomsten av en lättrafikled mellan Eugmo och Holm.
Det är överlag sällsynt med oenighet mellan de styrande Larsmopartierna Kristdemokraterna, SFP och SDP, framhåller Kapténs.
– Ett undantag har varit att KD motsatte sig regnbågsflaggning i kommunen. Inte heller i fråga om tillägget till det lokala hemvårdsstödet var partierna överens. Till slut avgjorde KD ärendet och tillägget beviljades.
Vad väntar efter pensioneringen, Gun Kapténs?
– Jag kandiderar i välfärdsområdesvalet. Om jag skulle bli invald finns det mycket att göra på det området. Jag är också vd för ett kommunalt dotterbolag, fastighetsbolaget Rönnliden Invest Ab.
– På det privata planet kommer det säkert att vara möjligt att exempelvis tillbringa mera tid ute på den egna sommarstugan. Jag tycker också om att resa.
