Kommunerna vill ha arbetsro och tid att landa reformerna
Kommunernas buskap till den kommande regeringen är entydigt: Inga fler strukturrefomer tack, ge oss arbetsro. (Foto: Lauri Heikkinen, Statsrådets kansli)
Största delen av de kommunala beslutsfattarna och hela nio av tio kommundirektörer efterlyser arbetsro för kommunerna utan nya servicestrukturreformer under den nya regeringsperioden.
Det här framgår av Kommunförbundets enkät Kommunpulsen, som besvarades av sammanlagt 310 ledande kommunala tjänsteinnehavare och ordförande för kommunstyrelsen eller kommunfullmäktige.
De som svarade var eniga om att de normer som staten har fastställt för kommunerna borde luckras upp under den kommande regeringsperioden. Av de kommundirektörer som besvarade enkäten ansåg 91 procent att man genom att minska normstyrningen kan öka kommunernas handlingsfrihet och förtroende för staten.
– Det råder ett brett samförstånd om att de offentliga finanserna behöver anpassas. Kommunerna, städerna och Kommunförbundet anser att kostnadseffektiviteten och produktiviteten förbättras om normerna lindras och handlingsutrymmet för kommunerna ökar, säger Kommunförbundets verkställande direktör Minna Karhunen.
– Kommunerna efterlyser arbetsro, eftersom de redan nu befinner sig mitt i omvälvande reformer, där deras roll, uppgifter och finansiering stöps om i fråga om såväl social- och hälsovården som arbets- och näringstjänsterna, fortsätter Karhunen.
Reformera kommunernas finansieringssystem
Av alla som besvarade Kommunpulsen ansåg 81 procent att det var nödvändigt att reformera kommunernas finansieringssystem för att trygga kommunernas inkomstbas. Kommunförbundet har därför förespråkat en reform av finansieringssystemet så att det motsvarar situationen efter vård- och AN-reformerna.
– Statsandelssystemet bör motsvara den nya kommunens nya uppgifter. Element som hör hemma i den tidigare uppgiftsfördelningen bör omgående slopas och grunderna för finansieringen ändras så att de motsvarar den nya kommunens lagstadgade uppgifter. Finansieringssystemet bör möjliggöra och främja flexibla och varierande lösningar och samarbete vid tillhandahållandet av tjänster, säger vice verkställande direktör Timo Reina.
Tillgången till kompetent arbetskraft bekymrar
Av de tillfrågade uppskattar 88 procent att det finns utmaningar i kommunen när det gäller tillgången till kompetent arbetskraft. 77 procent anser att de demografiska förändringarna är en utmaning. Såväl tjänstemannaledningen som den förtroendevalda ledningen i kommuner av alla storlekar anser att detta är stora utmaningar.
Över hälften av dem som svarade på enkäten upplever att arbets- och näringsreformen 2024 (66 procent), eftersatt underhåll av fastigheter och infrastruktur (62 procent), kommunens ekonomiska situation (59 procent) samt social- och hälsovårdsreformen (52 procent) utgör utmaningar.
Nästan hälften av de tillfrågade ser också trycket på förändringar i kommunens servicenät samt det osäkra världspolitiska läget som betydande utmaningar. Å andra sidan är åsikterna delade i fråga om huruvida till exempel det offentliga debatt- och beslutsklimatet är en aktuell utmaning. Här är åsikterna inte direkt anknutna till kommunstorleken eller svarslämnarens ställning.
– Kommundirektörerna verkar vara mer bekymrade än tidigare särskilt över kommunens ekonomiska situation och tillgången till arbetskraft. Oron över kommunens ekonomiska situation accentueras mer bland de kommunala ordförandena än bland kommundirektörerna, saäger forskningschef Marianne Pekola-Sjöblom, som ansvarat för enkäten Kommunpulsen.
Tillgången till kompetent arbetskraft har blivit ett stort problem exempelvis i uppgifter inom kommunernas tekniska sektor. En utredning som publicerades i mars visar att 22 procent av de lediga platserna inom sektorn blev obesatta år 2022.
