– Som en modern version av Kafkas värld, säger professor Jari Stenvall som undersökt processerna kring de senaste årens kommunala reformer.

Fakta: Kunnat ajopuina

  • Kunnat ajopuina (Kommunerna som drivved) är en forskningsrapport gjord vid Tammerfors universitet.
  • Målsättningen har varit att utvärdera förändringsprocesserna som riktats mot kommunera 2011-2014.
  • Statsminister Jyrki Katainen (Saml) initierade ett stort reformarbete som handlade om allt från statsandelarna och metropolförvaltningen till reform av kommunstrukturen, social- och hälsovårdsstrukturen samt kommunallagen.
  • Undersökningen bygger på intervjuer med tjänsteinnehavara, politiska beslutsfattare och andra kommunala aktörer. Sammanlagt intervjuades 61 personer.

Det var ord och inga visor då forskningsrapporten Kunnat ajopuina (Kommunerna som drivved) presenterades i Helsingfors på tisdagen. Undersökningen granskar via intervjuer processerna kring de reformer som riktats mot kommunerna under åren 2011- 2014.

Kritiken är närmast mördande, till och med så att forskarna själva verkar litet chockade.

– Vi har inte hittat någon som är nöjd, säger professor Jari Stenvall.

En stor del av kritiken riktar sig mot en, som sägs i rapporten, arrogant statsmakt som sysslar med hemlighetsmakeri och maktspel. Under processen har samtidigt kommunernas egen kraft att förnya sig stannat upp.

 Nöjaktigt för kommunallagsreform

Över 90 procent av de som deltagit i undersökningen anser att förhållandet mellan stat och kommun blivit sämre under de senaste åren.

Den enda av de många reformen som får nöjaktigt betyg är kommunallagsreformen där endast 17 procent anser att man misslyckats. I alla övriga fall visar en stor majoritet tummen ned. Till exempel anser en klar majoritet att målsättningarna förändrats märkbart under processens  gång. Endast 0,9 procent av de tillfrågade anser att arbetsfördelningen mellan ministerierna varit klar.

Måste vakna upp

Vad ska man då göra? Forskarna säger att statsmakten måste vakna upp till den värld vi lever i i dag.

– Man kan inte längre lösa frågor bakom stängda dörrar i små tjänstemannakretsar, för att sedan öppna dörrarna till en värld som ser helt annorlunda ut.

Kort och gott kan man säga att statsmakten bör lära sig moderna verksamhetsmodeller som används i ett öppet, demokratiskt samhälle. Det handlar om delaktighet, förankring, samarbete och jämlikhet.

Klar arbetsfördelning

Jari Stenvall säger att stridigheter och problem i regeringen fortplantar sig till tjänstemannakåren. Han ifrågasätter också att riksdagsledamöter i utskotten ska sköta beredningen av vårdreformen, som nu pågår. Det måste finnas en klar arbetsfördelning mellan tjänstemannaberedning och politiskt beslutsfattande.

– Vi har en ganska svår och lång väg tillbaka till normal parlamentarisk förvaltningssed. Nu har förvaltningen inte kunnat lita på politiken och tvärtom. Frågor man kommit överens om returneras i ny form.

Då forskningsrapporten presenterades förliknade man situationen vid en Kafkaroman. En annan liknelse som kastades fram var Stockmans galna dagar där var och en sliter åt sig det man först kommer åt från diskarna.

 Alla kan inte vara nöjda

Rapporten är gjord som en del av forskningsprogrammet Arttu i samarbete mellan Finlands Kommunförbund och Tammerfors universitet.

Kommunförbundets vd Kari-Pekka Mäki-Lohiluoma konstaterar att man aldrig kommer att hitta en och samma modell som alla kommuner skulle vara nöjd med.

– Men viktigt nu är att vi vet hurdan processen ska vara. Nu gäller det att skapa gemensamma spelregler där alla är delaktiga och sedan fogar sig i beslutet.

Mäki-Lohiluoma säger att endast en sak är säker.

– Samma frågor som i dag kommer att vara aktuella då den nya regeringen börjar jobba.

Keskustele

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *