Vänortsverksamhet - estniska kommuner vill ha draghjälp i grön omställning
- Det viktigaste i allt vänortssamarbete är att sammanföra människor med varandra. Det ger ett mervärde, säger Urmas Sukles. Foto: Mikael Sjövall
Estniska kommuner vill ha mindre snack och mer verkstad i vänortssamarbetet med finländska kommuner. Det slår det estniska kommunförbundet Eesti Linnade ja Vallade Liit fast.
– Många kommunala beslutsfattare här i Estland efterlyser ett samarbete med finska kommuner kring till exempel avfallshantering, cirkulär ekonomi, energiproduktion och invandring, säger Ott Kasuri, rådgivare på Eesti Linnade ja Vallade Liit.
I synnerhet invandringen har seglat upp på dagordningen på grund av den ukrainska flyktingkrisen.
– Estniska tjänstemän vill veta hur de finska kommunerna har lyckats integrera invandrare och flyktingar. Estland har tagit emot över 60 000 ukrainska asylsökande de senaste två åren. Det här ställer nya krav på kommunerna, säger Kasuri.
Nya spelregler för sophantering
Det estniska parlamentet har nyligen godkänt en reviderad lag om avfallshantering. Den nya lagen skärper kommunernas skyldighet att sortera och återvinna sopor.
– De finländska kommunerna sitter inne med gedigen erfarenhet av hur man sköter återvinningen av till exempel metall och papper eller omvandlar matrester till biogas. De här erfarenheterna intresserar kommunala beslutsfattare i Estland.
Den stoppade importen av naturgas och olja från Ryssland har varit en svår nöt att knäcka för många estniska kommuner. Landets största energibolag Eesti Energia har enligt miljöorganisationen Eestimaa Looduse Fond utökat förbränningen av klimatskadlig oljeskiffer, vilket har lett till ökade koldioxidutsläpp. Det här gör det allt svårare för Estland att uppnå sina klimatåtaganden inom EU, trots övergången till förnybar energi i många estniska kommuner.
– Våra tidigare enkäter visar att finländska satsningar på förnybar energi och koldioxidneutral värmeproduktion är något som många estniska kommuner vill bekanta sig med, säger Kasuri.
Samarbete i tre decennier
Den lilla kuststaden Hapsal i nordvästra Estland har varit Hangös vänort allt sedan 1990-talet. Stadsstyrelsens ordförande Sture Söderholm (SFP) var primus motor för kontakterna till Estland då det begav sig.
– Det inofficiella samarbetet med Hapsal körde i gång redan under den sovjetiska tiden 1989. Vi undertecknade ett officiellt samarbetsavtal med Hapsal efter landets återvunna självständighet tre år senare, berättar Söderholm.
Till en början handlade vänortssamarbetet om hjälpförsändelser till Hapsal. Det rådde brist på en lång rad förnödenheter efter den sovjetiska ockupationen.
– Hapsal tog sig förvånansvärt snabbt på fötter igen. Numera är vänortssamarbetet inriktat på erfarenhetsutbyte och täta kontakter mellan lokala föreningar i bägge städer, säger Söderholm.
Vänortsverksamhet
Enligt Kommunförbundets uppgifter har Finlands kommuner cirka 900 vänortskommuner i cirka 40 länder. Nästan alla kommuner (cirka nio av tio) har minst en vänort. Vänortsverksamheten har traditionellt varit mest aktiv i Finlands närområden: Norden, Ryssland och Baltikum.
Efter Rysslands attack mot Ukraina har finländska kommuner avbrutit sitt samarbete med ryska kommuner.
Vänortsverksamheten är en del av kommunernas internationella verksamhet. Verksamheten har traditionellt bestått av ungdoms- och kulturutbyten, samarbeten mellan läroanstalter och skolor, till exempel lägerskolor, samt samarbeten mellan idrottsföreningar. Under de senaste åren har man strävat efter att hitta konkreta åtgärder som är till nytta för bägge vänorterna.
Med hjälp av vänortsverksamheten försöker man främja internationaliseringen av företag inom kommunens område. Många aktörer i regionen deltar därför i samarbetet: universitet, yrkeshögskolor, företag och utvecklingsorganisationer. Källa: Kommunförbundet
Gräsrötterna har hittat varandra
Hapsals borgmästare Urmas Sukles är inne på samma spår.
– Det viktigaste i allt vänortssamarbete är att sammanföra människor med varandra. Det ger ett mervärde. I kölvattnet av dessa nätverk uppstår sedan handfasta projekt som gagnar bägge städer på olika sätt, säger Sukles.
Han hänvisar bland annat till det intensiva samarbetet mellan Hangö Segelförening och dess estniska motsvarighet Haapsalu Jahtiklubi som ordnar gemensamma eskaderseglingar över Finska viken varje år.
– Jag är helt övertygad om att dessa seglingar har ökat turismen i bägge riktningar. På det här sättet gagnas vi också ekonomiskt av samarbetet, säger han.
Vänortssamarbetet mellan Hangö och Hapsal anknyter för närvarande inte till de teman som det estniska kommunförbundet räknar upp men något fel på entusiasmen är det inte.
Gräsrotssamarbetet har skapat flera ringar på vattnet. Hangös Rotaryklubb har till exempel finansierat den påkostade lekparken vid biskopsborgen i Hapsal. Folkdanslag i bägge städer har deltagit flitigt i varandras evenemang, festivaler och sångarfester. Den 6 juli deltar Hangöbor i den estlandssvenska sångfesten i Hapsal och den 16–18 augusti fyller Hapsals stad 745 år. Det ska firas tillsammans med vänorternas representanter.
Trots regelbundna kontakter existerar inga planer på att starta EU-finansierade projekt med Hangö och Hapsal som delfinansiärer.
– Problemet med EU:s Interreg-finansiering är den enorma byråkratin. Och så verkar EU förutsätta att kommunerna ska ha en massa lösa pengar för att gränsöverskridande projekt ska få EU-finansiering, säger Sukles.
Humanitärt bistånd får företräde
Kommuntorget träffar Urmas Sukles i köpcentret Solaris i Tallinn. Efter intervjun ska han delta i ett evenemang på det estniska utrikesministeriet som anknyter till Hapsals nyvunna vänortssamarbete med den japanska staden Kaga. Hapsal har därmed tio vänortsstäder på olika håll i världen.
– Två av våra vänorter är städer i krigförande länder – Uman i Ukraina och Betlehem på Västbanken i Palestina. I vår vänortsstad Mtskheta i Georgien demonstrerar folk på gatorna på grund av regeringens planer att förtäta samarbetet med Ryssland. Allt detta ställer nya krav på vårt samarbete. Det är vår skyldighet att hjälpa människor i nöd.
Hapsal har hittills ordnat sex hjälpkonvojer med förnödenheter till Uman i centrala Ukraina. Urmas Sukles har deltagit i fyra av dessa resor.
Hapsal vädjade till alla sina vänorter att de skulle dra sitt strå till stacken och haka på Hapsals hjälpförsändelser. Hangö var den enda vänortsstad som nappade på anbudet. Hangös tidigare stadsdirektör Denis Strandell körde med kollegan Urmas Sukles till Uman i fjol.
Blir det fler hjälpkonvojer till Ukraina?
– Vi fortsätter med hjälpkonvojerna så länge det behövs. Kriget har inte försvunnit någonstans.
