Om planeringskritiken - ”Man kan inte säga att staden inte lyssnar”
Hur ska kommunikationen mellan kommunerna och medborgarna förlöpa smidigt? Varför är det ibland så svårt att informera om de enkla sakerna? I nyaste Torgpodden tar Magnus Londen en pratstund med Raseborgs stadsarkitekt Johanna Backas och Helsingfors tidigare biträdande stadsdirektör Pekka Sauri.
Idrottsplaner som stänger tidigare än de borde. Långa trottoarsträckor som rivs upp och förblir upprivna i nio månader. Trafikarrangemang som plötsligt förändras. Allt detta utan information till medborgarna – till samhället.
Ja, varför är information så svårt?
Lyssna här.
Pekka Sauri har lång erfarenhet av att förmedla information till frågvisa medborgare. Med sin starka närvaro på twitter tog han under sina fjorton år som biträdande stadsdirektör, med ansvar för byggnads- och miljöväsendet, sig an både det ena och det andra. Och det var förstås ingen slump. Nej, det var en medveten taktik.
– Ledaren ska leda genom exempel, är hans bestämda åsikt.
Sauri påpekar att det inte längre räcker att slå upp en skylt eller annonsera i tidningen. Man måste nå folk där folket finns: via skärmen.
Johanna Backas berättar för sin del om hur Raseborgs tjänstemän övar sig på att förstå medborgarnas informationsbehov.
– Vi har haft övningar där vi föreställer oss typiska användare av kommunal service. Vad kan vi hitta på för att bli bättre? För utan kritiska frågor kan vi inte utveckla våra processer och vår service.
Backas är ändå lite tveksam till att hon personligen skulle bli en über-informatör via sina personliga sociala medier.
– Det är alltid svårt att dra gränsen, till exempel på facebook, mellan mig som privat person och mig som tjänsteman. Man måste tänka efter hur man gör. Men om det skulle bestämmas att vi t.ex. börjar med en tiktok-kanal i Raserborg, så varför inte? Jag är öppen för nya idéer!
Sauri är den i Finland som med sina typ 140 000 följare på twitter personifierat den informatörsglada tjänstemannen.
– Visst är det stressigt, medger han, men fortsätter:
– Medelåldern var kring 75 på det senaste medborgarmötet jag själv deltog i. Så för att nå ut till så många som möjligt måste vi använda alla tillgängliga kanaler. Vi kan inte säga till medborgarna att de borde komma till oss. Vi ska komma till dem i de kanaler de använder.
Vi kan inte säga till medborgarna att de borde komma till oss. Vi ska komma till dem i de kanaler de använder. – Pekka Sauri
Bägge två menar att det är ett (ovanligt) misstag om inte en fysisk skylt – inklusive kontaktinformation – berättar om byggnadsarbeten som utförs eller att idrottsplanen håller stängt. Kanske någon plötsligt blivit sjuk, resonerar Sauri. Han anser att man i Helsingfors i nio fall av tio lyckas informera, medan Johanna Backas berömmer Raseborgs tvåspråkiga profil.
– Jag har faktiskt blivit positivt överraskad över vilket fint exempel Raseborg är som tvåspråkig stad. Vår tvåspråkighet är väldigt flexibel och levande.
Men även om informationen förmedlas kan folk vara missnöjda. Ett klassiskt fall är när planering och beslut inte går som en enskild medborgare vill.
– Vi kan inte uppfylla allas önskemål, men vi försöker se den röda tråden i åsikterna och föra dem vidare, säger Backas.
Sauri nickar instämmande:
– Ingen har lovat att varje önskemål förverkligas. Det är omöjligt. När man ser på dokumenten som berör till exempel detaljplanering ser man att varje fråga och varje kommentar från medborgarna har besvarats. Så man kan inte säga att staden inte lyssnar.
Detta och mycket mer i nyaste avsnittet av Torgpodden. Deltagare är Raseborgs stadsarkitekt Johanna Backas och Helsingfors tidigare stadsdirektöre Pekka Sauri. Lyssna via Soundcloud, Spotify och Apple Podcasts. Journalisten Magnus Londen är programvärd.
Läste du redan detta?
- Nytt nummer av Kommuntorget Magasin!
- 30-årig erfarenhet av integration ger Raseborg en stabil grund framåt
- Björn Månsson: Huvudstadens skamfilade rykte
- Välmående: Alla faller och då gäller att ha verktyg för att stiga upp
- Alla elever är olika och olika är bra – för Lagmans skola är värdegrunden allt när barn integreras på svenska
- Minna Lindberg: Jämlik skola stärker socialt hållbara kommuner
- Finlandsmodellens framtid tryggad i lag – ”Aldrig tidigare har det gjorts en satsning på den här skalan!”
- Barn och unga behöver röra på sig – dansen på rasterna har blivit en vi-grej
- Essä: Möjligheterna att motionera är en tillgång – inte en utgiftspost
- Markus West: Inget är klart som korvspad inom välfärden
- Programmerare är eftertraktade – här lär sig de studerande utan lärare | Kommuntorget.fi