Peppar, peppar, ta i trä – ny trend gynnar trähusbygge
Staten och kommunerna vill bygga fler klimatvänliga trähus, men de stora byggbolagen trilskas, anser en expert på Miljöministeriet.
För 50 år sedan var trähus liktydigt med stagnation, underutveckling och misär i Finland. Sedan svepte moderniseringsvågen och rivningsraseriet genom landets städer. Följderna känner vi till. Kulturhistoriskt värdefulla trähus fick ge vika för armeringsjärn och betong. Pittoreska urbana miljöer omvandlades till grådaskiga betongklossar. Nu har pendeln svängt.
”Träbygge är en del av vårt DNA”, förkunnar Fredrick von Schoultz, biträdande stadsdirektör i Borgå. Devisen ingår i en av hans standardpresentationer som visar hur staden ska satsa på utbyggnaden av moderna trähus.
– Hållbart trähusbygge utgör en del av stadens klimatstrategi. Vi har ju dessutom långa traditioner att bygga på. Trähusen i den medeltida stadskärnan och empirestaden formar stadsbilden i Borgå, säger stadsplaneringschef Dan Mollgren på Borgå stad.
Nya träkvarter tar form
Om Borgå stadsfullmäktige ger sitt bifall, kommer en lång rad nya trähus att byggas vid Västra åstranden.
– Det här är en av de frågor som enar politikerna i staden. Det råder en stark politisk konsensus kring viljan att satsa på träbyggen, säger Mollgren.
När Kommuntorget besöker Borgå pågår bygget av daghemmet Skogsstjärnan i närheten av slalombacken i Kokon. Daghemmet byggs i trä, men än så länge är det inbäddat med byggställningar och presenningar. Om bara åtta månader kommer byggarbetarna att ersättas av stojande och lekande barn.
– Här på andra sidan gatan ska vi bygga ett träkvarter i samarbete med byggbolaget Tila Group och arkitektbyrån Oopeaa som vann anbudstävlingen för ett par år sedan, säger Mollgren.
I planerna ingår bland annat trähus i sex våningar liksom mindre bostadshus för sammanlagt 300 invånare. Detalj- och handelskedjan Kesko har också meddelat att bolagets nya fastigheter och affärer ska byggas i trä i samma område.
– Tävlingskriterierna för alla trähusbyggen i staden betonar innovationer, kvalitet, livscykelanalys och hållbarhet. Byggbolagen ska bland annat kunna uppge information om kolavtryck, återvinningsgrad och energieffektivitet, säger Mollgren.
Lokala underleverantörer
Borgå stad hoppas att satsningen på trähusbyggandet också kan stimulera framväxten av lokala företag och underleverantörer som kan få sin del av kakan.
– Vi har en helt hyfsad grogrund för den här typen av produktion i bygden. Det finns lokala företag som levererar till exempel takstolar, säger Mollgren.
Borgå är inte den enda kommun som går in för att satsa på träbygge. Malax kommun har fått finansiering av Miljöministeriet för att bygga kommunalt ägda byggnader i trä. På listan av nybyggen i trä finns bland annat serviceboenden och ett gymnasium. Lovisa stad rekommenderar också trähusbyggen i samband med bostadsmässan som ordnas på orten om ett par år.
Miljöministeriet har sedan 2016 beviljat ekonomiska stöd för att backa upp kommunernas planer att satsa på träbygge.
– Budgeten för det här stödprogrammet är 13,5 miljoner euro. Vi fick ett tilläggsanslag på 5 miljoner euro i fjol, säger programchef Petri Heino på Miljöministeriet.
Stödprogrammets budgetram löper ut nästa år. Det är tills vidare oklart hur det går med den fortsatta finansieringen.
– Pengarna har i huvudsak använts till att finansiera kommunernas utvecklingsprogram, fortbildning, kommunikation och administration, säger Heino.
Gynnsamma klimateffekter
Bland mottagarna finns också en del förvånande aktörer som faller utanför ramen. Till exempel vetenskapscentret Heureka i Vanda fick 2 miljoner euro för att bygga upp en utställning om trähusbygge som går under namnet Superträ.
Har ni gjort kalkyler på klimateffekten av det utökade trähusbyggandet?
– Nej, det har vi inte gjort. Det är forskningsinstitutens sak att ta fram de siffrorna, säger Heino.
Samma ovisshet präglar även miljöexpertisen i Borgå stad.
– Vi har tyvärr inga siffror på trähusbyggandets inverkan på klimatutsläppen. De kan tas fram i specifika projekt, men det är svårt att ange sådana siffror på ett allmänt plan, säger Sanna Päivärinta, expert på hållbar utveckling i Borgå stad.
På Naturresursinstitutet Luke finns däremot en del statistik att tillgå.
– Om vi utgår från att avverkningsvolymerna inte ökar och virket från de finska skogarna används i högre utsträckning till trähusbygge så kunde vi utöka våra kollager så att de binder cirka 1,5 miljoner ton koldioxidekvivalenter, säger biträdande professor Aleksi Lehtonen vid Luke.
Finlands koldioxidutsläpp var 52,8 miljoner ton 2019. Statistiken för 2020 har ännu inte publicerats.
Byggbolagen trilskas
Enligt Miljöministeriet finns det en stor potential att satsa fullt ut på trähusbyggandet, förutsatt att det sker en attitydförändring.
– De stora byggbolagen vill inte ha denna förändring. De vill fortsätta att bygga på samma sätt som tidigare och förlita sig på betong som det huvudsakliga byggmaterialet, säger Heino.
Varför ställer sig byggbolagen på tvären?
– Att bygga höghus av betongelement är en bra business. Att bygga fler hus av trä skulle kräva en förnyelse av alla byggprocesser, vilket förutsätter dyra investeringar. Å andra sidan vill allt fler investerare finansiera hållbara och klimatvänliga lösningar i byggbranschen. Det kan tvinga fram en förändring på sikt, säger Heino.
Trots det kompakta motståndet rör det sakta men säkert på sig i takt med att allt fler städer gynnar träbyggandet i likhet med Borgå.
– Min erfarenhet är att det ska vara stora byggprojekt som omfattar flera kvarter för att de stora byggbolagen ska visa intresse för trähusbyggandet. Annars finns det ingen lönsamhet i det hela för dem, säger Dan Mollgren.
Miljörörelsen anser att det handlar om ett strukturellt problem som också kräver en stor attitydförändring inom skogsindustrin.
– VI har en längre tid efterlyst en systematisk övergång till långvariga produkter där man i stället för produktionen av papper skulle gå över till att tillverka möbler, byggmaterial och hus av trä. Det skulle ge en stor miljönytta, säger klimatexpert Bernt Nordman på WWF Finland.
Nordman slänger trots det in en brasklapp.
– Vi välkomnar fler trähus, men vi måste också ha koll på vad som händer i skogarna och vilken markanvändningen är. En kolsänka återuppstår först 20 till 30 år efter att en skog har avverkats. Ett utökat träbygge får inte leda till att avverkningsvolymerna ökar i Finland. Det har vi inte råd med, säger han.
Programmet för träbyggande
- Gäller åren 2016–2022.
- Har som mål att öka användningen av trä i offentliga byggnader.
- Miljöministeriet vill att andelen nya byggnader av trä ska vara minst 31 procent nästa år och 45 procent senast 2025.
- Budgeten för programmet är 13,5 miljoner euro.
- Statsminister Sanna Marins (SDP) regering har stället som mål att fördubbla användningen av trä som byggnadsmaterial denna regeringsperiod.
Det här är en artikel från Kommuntorget 2/2021. Vill du prenumerera på Kommuntorget? Gör din beställning HÄR.
