Nya tider väntar energibolagen

I Skaftkärr i Borgå planerar man ett nytt energieffektivt bostadsområde. Projektet går i spetsen för energieffektivt boende i Finland. Nyheterna medför nya utmaningar för energibolagen och Borgå Energi Ab har funderat på olika nya modeller för kommunala affärsverk.

Alltid behöver man inte söka i fjärran för att hitta det bästa alternativet. Ibland ligger det runt hörnet. Så gick det till i Borgå.
– I och med de nya kraven på energieffektivitet hade vi förväntat oss högre kostnader för både kommunen och de nya invånarna, säger Borgå stads generalplanläggare Maija-Riitta Kontio. Men överraskande nog innebar ett minskat koldioxidfotspår också minskade kostnader. En av orsakerna är Borgå Energis gröna fjärrvärme.

Pilotprojektet är en del av Jubileumsfonden för Finlands självständighet Sitras femåriga energiprogram. I projektet deltar förutom Sitra och Borgå stad även Borgå Energi Ab och utvecklingsbolaget Posintra Ab. Projektet består av tre delområden: utveckling av planläggningsprocessen på ett energieffektivt sätt, ibruktagande av Living Lab för att säkra ett fortsatt beaktande av energieffektiviteten samt utveckling av nya affärsverksamhetsmodeller för Borgå Energi.

Skaftkärr är ett 400 hektar stort bostadsområde som ska rymma cirka 6000 invånare. Redan i början av planläggningen har man beaktat energieffektiviteten då man planerat trafiken, servicen, byggnadssätten och energiproduktionen.

– Gällande energiproduktionen började vi med att undersöka olika energilösningar för området, bland annat sol-, vindenergi och jordvärme, säger Kontio. Fjärrvärme trodde vi var gammalmodigt, men det visade sig att fjärrvärmen producerad av Borgå Energi var den mest lönsamma, både ekonomiskt och utsläppsmässigt sätt.

I dag produceras 70 procent av Borgå Energis fjärrvärme med biomassa, berättar utvecklingsingenjör Mikko Ruotsalainen på Borgå Energi Ab. I sommar börjar man bygga ett nytt biokraftverk i Tolkis, vilket innebär att den förnybara energins andel stiger till 90 procent år 2013. Den resterande delen produceras nu med naturgas, men visionen är att fjärrvärmen produceras till 100 procent med förnybar energi. Borgå Energi utreder nu möjligheten att bygga ett solvärmekraftverk. Det skulle i så fall bli det första i Finland.

Utmaningen med fjärrvärme är att den kräver en rätt så hög värmekonsumtion. De nya energieffektiva bostäderna använder mindre värme, vilket betyder att elkonsumtionens andel av den totala energikonsumtionen stiger. Det här medför nya utmaningar för energibolagen.
– Vår huvuduppgift har hittills varit att producera värme, men nu måste vi tänka om, säger Ruotsalainen.

Fastän det dras fjärrvärme i Skaftkärr kommer man också att testa andra energilösningar.
– Vi planerar att bygga åtminstone ett område som skulle vara så nära nollenerginivån som möjligt och måste då fundera på vilka energiformer vi använder samt vad energibolagets roll är.

Hittills har koncentrerad energiproduktion varit det vanligaste sättet att producera energi, men då elförbrukningens andel av den totala energiförbrukningen ökar kan det löna sig att satsa mer på småskalig elproduktion. Med till exempel solpaneler eller små vindkraftverk kan småhus själva producera sin värme och el. De blir så kallade plushus.

– Om det blir vanligt att husen börjar producera sin egen energi, är det antagligen vettigt att överföra överloppsenergin tillbaka till vårt nät, säger Ruotsalainen. Det fungerar med samma nät som tidigare, men nätverken måste vara så kallade intelligenta energinätverk.

Det är just för det här och för övriga nya lösningar som nya affärsverksmodeller ska utvecklas. Borgå Energi vill utveckla verksamhetsmodeller som är både ekonomiskt lönsamma och som beaktar klimatförändringens utmaningar.

– Vi vill kunna erbjuda energilösning som energilösning. I dag finns det många olika alternativ och det kan vara förvirrande för kunderna att veta vad de ska välja. Vi har diskuterat möjligheten att erbjuda en helhetslösning i form av så kallade energipaket. Vi berättar för kunderna vilka möjligheter som finns, vad kostnaderna och utsläppsnivån för de olika alternativen är och sedan får kunderna själva välja vilken kombination de vill ha.
Genom samarbete med olika aktörer kunde detta fungera. Enligt Ruotsalainen är just ett fördjupat samarbete mellan energisakkunniga, planläggare och övriga intressegrupper ett av de viktigaste instrumenten vid nytänkande.

– Det här projektet har varit mycket givande. De är bra att utomstående ibland kommer och skakar om en.

Ruotsalainen funderar vidare på olika lösningar och förklarar att Borgå Energi till exempel kunde sälja solpaneler under sitt varumärke och samtidigt erbjuda både förbruknings- och underhållsservice.
– Det känns kanske tryggare för kunderna om vi sköter om det för dem.
Kommunen kunde även kräva att byggnader måste uppfylla en viss utsläppsnivå, och sedan är det upp till kunden att själv välja vilken lösning man vill ha.

Även på tariffsidan finns det plats för förbättringar, menar Ruotsalainen.
– I framtiden måste vi kunna erbjuda ett mer dynamiskt elprissättningssystem med billigare och dyrare timmar som motiverar en ändrad elförbrukning. Kunderna ska även ha möjlighet att hemifrån kunna avläsa hur mycket el de förbrukar.
Just ett sådant område planeras i Äppelgården i Skaftkärr, där invånarna med hjälp av mätare i hemmen kan följa med sin energiförbrukning i realtid och se hur små förändringar i vardagen kan påverka energikonsumtionen.

Intresset för området är stort och de första tomterna har redan sålts, även om den ekonomiska recessionen gjort att försäljningen inte fortskridit i så snabb takt.
– Det blir ett område för allt från barnfamiljer till åldringar, säger Kontio. Det blir egnahemshus, parhus och våningshus och det ska inte vara mer än 300 meter till närmaste busshållplats. Hittills har flera daghem planerats in och fastän vi bygger tätt kommer det att vara ett grönt område.

Området blir inte ett nytt bostadsområde i sig, utan knyts samman till de redan existerade områdena. Det här betyder att butiker och annan service på många ställen redan finns nära till hands.

Under projektets gång har idén med separata cykelvägar för dem som vill cykla fort vuxit fram. Kommuntekniken har vidareutvecklat tanken med att eventuellt täcka cykelvägarna med ett tak av solpaneler.
– Tyvärr har vi inte hittat finansiering till det ännu, säger Kontio. Men alla dessa högt flygande idéer gör det här projektet så roligt.

Visionerna är många och aktörerna likaså.
– Projektet har påverkat hela stadens strategi, som nu blivit mer energieffektivt i hela sitt tänkande, säger Kontio.
En av projektets avsikter är att dela med sig av de erfarenheter man får till andra kommuner och Kontio berättar att intresset bland övriga kommuner har varit stort.
– Jag är lyckligt lottad som fått vara med i det här utvecklingsprojektet, säger hon och jag kan inte annat än att hålla med.

Energiprojektet består av tre delar:

1. Planläggningsprocessen: processen görs i tätt samarbete mellan myndigheter, energiproducenter, byggmästare, apparattillverkare, och blivande invånare. Enerigeffektiva lösningar beaktas redan i början av planläggningen.
2. Affärsverksamhetsmodeller: granska försäljningen av fjärrvärme, regionalvärme och elektricitet, samt utveckla innovativa, miljövänliga och konkurrenskraftiga energilösningar för Borgå Energi.
3. Living Lab: ett kontrollsystem för ökad energieffektivitet även efter projektets slut.

Projektet har gått vidare i sluttävlingen om titeln Nordisk energikommun 2011. Vid premiärministermötet i Helsingfors den 20 – 21 juni utses vinnaren.

Mer info om Skaftkärr-projektet.