Färsk statistik: Ingen rusning till landsbygden
Efterfrågan på bostäder tilltar mest i tillväxtcentra och det är de stora bostäderna som är speciellt populära.
Det verkar som att finländarna trots allt inte flyttar till landsbygden i stora mängder. Den slutsatsen kan man dra av statistik om nya bostadsprojekt.
Statistikcentralens statistikchef Paula Paavilainen berättar på Twitter att bostadsprojekten i de sex stora städerna slog rekord och överskred tidigare prognoser.
Asuntoaloituksissa oltiin kesäkuussa tilastohistorian korkeimmissa luvuissa. Suurimmissa kaupungeissa myönnettiin lupia 30 % enemmän ja asuntoja aloitettiin 48 % enemmän kuin vuosi sitten. Yli 30 000 estimoidun aloituksen vuosisumma ylittyi. #rakentaminenhttps://t.co/cJu2W7kHt8 pic.twitter.com/8c4LJdNbyN
— Paula Paavilainen (@paavilainenpa) August 24, 2021
– Hårddata visar tydligt hur kraftigt tillväxtcentra fortsätter växa, säger Finlands hypoteksförenings chefsekonom Juhana Brotherus, som själv är överraskad av trenden.
– Efterfrågan på bostäder tilltar mest just i tillväxtcentra. Priserna i Helsingfors stadskärna har stigit snabbare än i övriga Helsingfors, snabbare överlag i Helsingfors än i den övriga huvudstadsregionen, snabbare i huvudstadsregionen än i kranskommunerna och snabbare i kranskommunerna än på glesbygden.
Heitot: ”Korona muuttanut mieltymyksiä, enää ei haluta asua kasvukaupungeissa.”
Faktat: ? pic.twitter.com/dG5pKadRcr
— Juhana Brotherus (@JuhanaBrotherus) August 24, 2021
Banklån ges fortfarande för bostäder på glesbygden och låneupptagningen där är mindre än i tillväxtcentra.
En stor skillnad mellan bostadsmarknaden i städerna och den på glesbygden är i vilken grad bostaden duger som garanti för lånet.
– Bostäder på glesbygden ses som en större risk. Speciellt småhus på glesbygden är under bankernas rödpenna. Om något plötsligt händer med byggprojektet kan det vara svårt att få tillbaka investeringen. Risken finns också, att nyinflyttade vägrar betala för investeringen om ägaren flyttat från orten.
Bostadens betalningsvärde varierar från bank till bank men i huvudstadsregionen är det 80 procent av bostadens pris. På glesbygden är motsvarande siffra 60 procent.
Stora bostäders popularitet ökar
Också Kommunikationsministeriet berättar i sitt pressmeddelande om den aktiva efterfrågan på bostäder i huvudstadsregionen. Enligt ministeriet har efterfrågan fortsättningsvis varit stor, priserna har stigit och speciellt de stora bostädernas popularitet har ökat.
– Den bostadsproduktion som blev färdig 2020 är förlagd till områden som har goda kollektivtrafikförbindelser och kan nås på ett hållbart sätt, heter det i pressmeddelandet.
Regionens kommuner planerade i fjol lite mindre än markanvändning, boende och trafik-avtalets (MBT) mål: byggrätt för 1,5 miljoner kvadratmeter. Men antalet bostäder översteg målet på 16 500 bostäder. I fjol färdigställdes 18 200 bostäder i huvudstadsregionen.
– En livlig bostadsproduktion är en fin sak i synnerhet under coronatiden, vars effekter var svåra att förutse på förhand. Priserna har stigit, men de nya bostäder som byggts har underlättat situationen, säger miljö- och klimatminister Krista Mikkonen (Gröna) i pressmeddelandet.
MBT-avtalet har senaste år styrt de stora stadsregionerna mot en mer hållbar samhällsstruktur. Helsingfors stadsregion och staten har granskat utfallet av MBT-avtalets första år. ”I början av avtalsperioden ser det ut som om man kan uppnå målen om en samhällsstruktur som är smart med tanke på både människorna och klimatet.”, heter det i pressmeddelandet.
Det här är en översättning av Kuntalehtis artikel.
