Splittringen i landskapsfrågan är en verklig långkörare i Kronoby

Den rådande splittringen är i hög grad en generationsfråga, tolkar Maria Tokou. Med sina 28 år är hon den yngsta fullmäktigeordföranden någonsin i Kronoby. Foto: Privat, Miranda Uthardt

Hittills har Kronoby kommun förblivit en nordlig utpost i Österbotten. Men i kommundelen Nedervetil skulle många ortsbor hellre vilja höra till Karleby och Mellersta Österbotten.

– Det är beklagligt att vi alltid befinner oss på fel sida om landskapsgränsen i samband med olika reformer.

Så kort och pregnant beskriver fullmäktigepolitikern Carl-Johan Enroth (Saml) den frustration som han känner i fråga om Kronoby kommuns landskapstillhörighet.

I kommundelen Nedervetil med cirka 1 700 invånare är det primärt mot Karleby som befolkningen orienterar sig vare sig det gäller arbetspendling, konsumtions- och serviceärenden eller investeringar.

Den 29 september lämnade Carl-Johan Enroth och fem fullmäktigekollegor från Nedervetil, Tapani Myllymäki, Sixten Dalvik, Elisabeth Hagström, Anders Ljungberg och Ulla-Maria Åstrand, in ett fem sidor långt invånarinitiativ om att Nedervetil överförs från Kronoby till Karleby. Samtliga undertecknare representerar Samlingspartiet.

I ett färskt invånarinitiativ önskar sex fullmäktigeledamöter från Nedervetil att den egna kommundelen byter ut Kronoby mot Karleby. Den bästa lösningen vore dock att Kronoby kommun växlar landskap och ansluter sig till Mellersta Österbotten, anser Carl-Johan Enroth och Tapani Myllymäki. Foto: Joakim Snickars

– Följande steg är att styrelserna och fullmäktigeförsamlingarna både i Kronoby och Karleby tar ställning och ger utlåtanden inom sex månader efter inlämnandet, säger Tapani Myllymäki.

– Förhoppningsvis kan Finansministeriet fatta ett beslut under 2024. Nästa år väntar både kommunalval och välfärdsområdesval. Om inget beslut har fattats innan dess sker det förmodligen en ordentlig fördröjning, säger Enroth.

”Den bästa lösningen vore att Kronoby ansluter sig till Mellersta Österbotten”

Tapani Myllymäki poängterar att invånarinitiativet inte alls är något uttryck för snävt partipolitiskt tänkande.

– Vi har Nedervetilbornas bästa i tankarna.

Enligt Myllymäki och Enroth skulle framför allt medlemskap i det regionala social- och hälsovårdssamarbetet Soite bidra till att göra ortsbornas tillvaro tryggare.

– För oss är det för långt att åka till Vasa eller Åbo för att erhålla specialsjukvård. Istället föredrar vi Karleby och Uleåborg, säger Enroth.

Enroth framhåller också att nivån på EU-stöd till investerande företag har varit klart högre i Mellersta Österbotten än i Österbotten. Skillnaderna beror på de mera gynnsamma villkor som gäller för nordfinländska glest befolkade landskap.

Ett alternativ till att Nedervetil blir en del av Karleby är ett landskapsbyte, anser Enroth och Myllymäki.

– Den bästa absolut bästa lösningen vore att Kronoby byter landskap. I så fall kan kommunen behålla sin beslutanderätt med svenska som förvaltningsspråk, betonar Enroth.

De rutinerade fullmäktigepolitikerna Myllymäki och Enroth upplever och kritiserar att Kronobypolitiken är hårt SFP-styrd och Österbotten-orienterad på ensidigt vis.

– Nyligen röstade SFP med siffrorna 6-3 ner ett förslag i kommunstyrelsen om att samarbeta med Karleby i sysselsättningsområdesfrågan, säger Enroth.

Myllymäki och Enroth är övertygade om att en majoritet av Nedervetilborna önskar orientera sig mot Karleby och Mellersta Österbotten.

– Själv anordnade jag en lokal namninsamling 2007 inför att Kronoby skulle välja mellan Jakobstad och Karleby i det regionala social- och hälsovårdssamarbetet. 735 röstberättigade invånare i Nedervetil stödde Karleby-alternativet, säger Myllymäki.

Beklagligt och långt en generationsfråga

Maria Tokou, som leder Kronoby kommunfullmäktige sedan den 1 juni, anser att Kronoby hör hemma i landskapet Österbotten i både språkligt och kulturellt hänseende.

– Jag tycker att det är beklagligt att man vill splittra vår kommun. Det är något som känns främmande för mig. I hög grad betraktar jag det hela som en slags generationsfråga.

– Den yngre generationen som har vuxit upp i storkommunen Kronoby har vanligen en annan inställning. Själv har jag vuxit upp i Terjärv och det har varit naturligt att röra sig åt olika håll, till såväl Kaustby som Karleby och Jakobstad, säger Tokou.

Tokou säger att Nedervetilpolitikernas målsättning självklart påverkar det politiska arbetet i kommunen. Samtidigt hoppas hon att fullmäktige kan fortsätta framåt och samarbeta konstruktivt i enlighet med den rådande kommunstrategin.

Kronobys kommundirektör Malin Brännkärr vill inte kommentera invånarinitiativet desto utförligare.

– Processen kommer att fortsätta i enlighet med kommunstrukturlagen. För kommunens del medför initiativet en hel del arbete. Men alla har ju rätt att påverka.

Processen kommer att fortsätta i enlighet med kommunstrukturlagen, säger Kronobys kommundirektör Malin Brännkärr kortfattat angående det invånarinitiativ som har lämnats in den 29 september. Foto: Joakim Snickars

På frågan om det kan bli aktuellt med en rådgivande folkomröstning om Kronobys landskapstillhörighet svarar Brännkärr kortfattat att inget är uteslutet framöver.

För sex år sedan riktade ett antal kommuninvånare ett initiativ till kommunfullmäktige om en konsultativ folkomröstning om Kronobys regionala förankring.

– Först bordlade fullmäktige ärendet. Efter en grundlig konsekvensutredning av ÅA-forskaren Siv Sandberg inför social- och hälsovårdsreformen kom man fram till det inte behövdes någon folkomröstning.

Med siffrorna 15-11 beslöt Kronoby kommunfullmäktige i oktober 2021 att lobba för ett tryggande av vårdkedjorna norrut till Soite via möjligast heltäckande avtal. I april 2022 röstades ett föreslaget landskapsbyte ner med siffrorna 16-11.