Pride sätter känslorna i gungning i Österbotten
I Jakobstad återupplivades traditionen med en prideparad i juli i år efter en paus på 10 år. Foto: Regnbågsalliansen.
Beröringsskräck och vandalism överskuggar den kommunala hanteringen av prideparader och regnbågsflaggor i Jakobstadsnejden.
I början av juli stals och brändes Vörå kommuns Prideflagga. Händelsen filmades och spreds på sociala medier. I juni drabbades Pedersöre av en motsvarande incident då kommunens regnbågsflaggor stals vid Sursik skola och kommungården.
– Jag ser inte det hela som ett österbottniskt problem. Motsvarande händelser har ju inträffat också på övrigt håll i Svenskfinland, säger Stefan Svenfors, kommundirektör i Pedersöre.
Kort före flaggstölden undertecknade över 300 elever vid Sursik skola en protestlista som motsatte sig flaggningen. Svenfors fördömer stölden av kommunens regnbågsflaggor, men han vill inte spekulera kring de krafter som står bakom vandalismen under en pågående polisutredning.
– Pedersöre kommuns prideflaggning bygger på kommunstyrelsens demokratiska beslut. Att hissa regnbågsflaggan är en viktig symbolhandling. Flaggningen är inte riktad mot någon, säger Svenfors.
”Regnbågsflaggan är ideologisk”
I Larsmo har pride inte varit på dagordningen efter att kommunstyrelsen gick in för att stoppa all kommunal regnbågsflaggning i fjol.
– Jag är bunden av kommunstyrelsens beslut. Ingen har föreslagit att frågan skulle tas upp till ny behandling i år, säger Gun Kaptens, kommundirektör i Larsmo.
Larsmo kommunstyrelse motiverar sitt beslut med att regnbågsflaggan är ”ideologisk till skillnad från flaggor som representerar tillhörighet till kommun, stat, union eller motsvarande”.
– Kommunens beslut att inte använda sig av regnbågsflaggan har ingen inverkan på kommunens strategi om likabehandling. Det är två skilda saker, säger Robin Sundelin (KD), ordförande för kommunstyrelsen i Larsmo.
Intresseorganisationen Regnbågsallians Svenskfinland köper inte Sundelins argument.
– Att försvara sexuella minoriteter och könsminoriteter handlar om jämlikhet och likabehandling, som är lagstadgade frågor, säger Isabel Flemming, verksamhetsledare på Regnbågsallians Svenskfinland.
Jakobstads stadsdirektör gav nobben
I grannkommunen Jakobstad återupplivades traditionen med en prideparad i juli i år efter en paus på 10 år. Då paraden ordnades 2014 ställde dåvarande stadsdirektör Mikael Jakobsson upp som beskyddare av marschen. I år blev det nobben från kommunens ledning.
– Vi bad Jakobstads stadsdirektör Anne Ekstrand att ställa upp som beskyddare av prideparaden, men hon avböjde med motiveringen att hon inte skulle vara på plats den dag som marschen var planerad, säger Flemming.
Diskrimineringsombudsman Kristina Stenman kom i stället till undsättning som paradens beskyddare. Då Kommuntorget kontaktar Ekstrand för en kommentar signalerar hon först att hon är tillgänglig för en intervju. Då hon får höra artikelns tema hänvisar hon till sin semester.
– Den ursprungliga planen var att prideparaden skulle ordnas under samma vecka som evenemanget Jakobs dagar i slutet av juli, men citygruppen och arrangörerna av evenemanget föreslog en annan tidpunkt och vi rättade oss efter det, säger Flemming.
Inga politiska beslut
Trots att frågan väcker stora känslor har stadens hantering av prideparader och regnbågsflaggor inte avhandlats i Jakobstads beslutande organ i år.
– Vi har inte behandlat frågan alls i stadsstyrelsen. Borde vi ha gjort det? Det här är inte en politisk fråga över huvud taget. Alla har rätt att marschera om de så vill, säger Lars Björklund (SDP), första vice ordförande i Jakobstads stadsstyrelse.
Alexandra Sandbäck är konstnär och prideaktivist i Jakobstad. Hon betraktar Jakobstad som en tudelad stad.
– På vissa plan har attityderna hårdnat under de senaste tio åren. Det finns många högljudda röster i sociala medier som ifrågasätter regnbågsmänniskors rättigheter. Tröskeln har sänkts för att skrida till handling och till exempel vandalisera prideflaggor, säger Sandbäck.
Utöver vandalism förekommer också olaga hot.
– Vi blev utsatta för glåpord och verbala hotelser i två omgångar under årets prideparad och den påföljande efterfesten i Jakobstad, berättar Sandbäck.
Enligt organisationen Regnbågsallians Svenskfinland råder en rädslans atmosfär som sätter sordin på många bundsförvanter.
– Det finns lokala företag som sponsorerar våra prideparader i Österbotten, men som samtidigt förbjuder oss att publicera företagets namn eftersom de anser att stödet till pride skulle skrämma bort deras kunder, säger Isabel Flemming.
Läs mera, Yle 18.7.2024: Jeppis Pride är tillbaka efter tio år: ”Kampen ser olika ut, men pride behövs överallt”
