Många välfärdsområden kan inte leva upp till vårdgarantin på 14 dagar
På Stensböle hälsostation i östra Helsingfors har man sedan våren gått inför att förkorta köerna och hittills lyckats väldigt bra. Foto: Marcus Floman
70 procent av hälsostationerna i Helsingfors kommer inte att uppfylla vårdgarantins krav, inte heller i välfärdsområdet Vanda och Kervo kommer alla patienter att garanteras vård inom 14 dygn. THL bedömer att vårdgarantin inte kommer att förverkligas i hela landet.
Från 1 september måste de 21 välfärdsområdena och Helsingfors stad garantera att folk får en läkartid på minst 14 dagar i icke-brådskande fall. Så säger lagen. Men mycket tyder på att alla välfärdsområden inte kommer att nå upp till lagens krav.
På många håll i landet är det som bekant stor brist på vårdare och läkare vilket kan göra det svårt att klara av att erbjuda alla patienter icke-brådskande vård inom vårdgarantins ramar. Många välfärdsområden har dessutom meddelat att de måste göra nedskärningar. Bland annat Österbottens och Östra Nylands välfärdsområden tvingas enligt Svenska Yle spara 95 respektive 50 miljoner fram till 2026. I Österbotten stängs flera hälsostationer.
Läs mera (HBL 3.9): Dystra siffran: Vården borde spara över en miljard – underskott i hela landet
Läs också (Kuntalehti 7.9): ”Alkaa näyttää siltä, että sote-uudistuksen hintalappu muodostuu yksittäiselle kunnalle kohtuuttomaksi” – Tarkentuneet laskelmat vuoden 2024 valtionosuuksista julki, kuntakohtaiset erot huomattavia
Tufft läge i huvudstadsregionen
I huvudstadsregionen uppger välfärdsområdet Vanda och Kervo samt Helsingfors rakt av att de inte kommer att klara av att erbjuda vård inom 14 dygn till alla som behöver.
Kati Liukko, chef för hälsovårdstjänsterna i Vanda och Kervo säger i uttalande på välfärdsområdets webbplats att vårdgarantin bara delvis kommer att uppnås från början av september.
– Utvecklingsarbetet pågår för fullt och förhoppningen är att läget ska vara under kontroll i slutet av året, säger Liukko.
I nuläget är kön till icke-brådskande vård i Vanda och Kervo 40 dagar. Det är stor variation mellan hälsostationerna, vårdkön är allt från 9 till 90 dagar lång. I augusti fick hälften av patienterna vård inom 14 dagar.
I Helsingfors når 70 procent av hälsostationerna inte upp till vårdgarantins krav.
– När jag bad våra hälsostationer bedöma om de kommer att kunna erbjuda vård inom vårdgarantin svarade 7 av 23 att de kommer att klara det. De övriga meddelade att det inte kommer att lyckas, säger Timo Lukkarinen, chefsläkare på hälsostationerna i Helsingfors.
Han tillägger att staden i akut- och jourärenden kan ge vård samma dag eller dagen därpå.
Lukkarinen säger i en intervju till Kommuntorget att målet förstås är inställt på att ge patienter vård så fort som möjligt, men det finns inte tillräckligt med personal i nuläget.
– Ingen vill att patienter ska måsta vänta i onödan och vi har under året arbetat målmedvetet med att förkorta vårdköerna på stadens hälsostationer. Vi gör vårt bästa, men samtidigt måste vi vara realister: också efter 1 september kommer en del patienter inte att få den icke-brådskande vård som lagen kräver.
Servicesedlar hjälper inte alltid
Om det är långa vårdköer vid en hälsostation när en patient ringer kan vårdpersonalen erbjuda en servicesedel till patienten. Det betyder att personen får välja serviceleverantör – oftast handlar det om att ställa sig i kö på en privat läkarstation.
Just användningen av servicesedlar och att den offentliga hälsovården börjar samarbeta mer med den privata sektorn har framförts som en lösning på att förkorta vårdköerna.
– Tyvärr finns det ingen garanti för att ens den privata sektorn i Helsingfors i alla lägen kan ge icke-brådskande vård inom 14 dagar. Den privata sidan kan inte fullt ut svara på efterfrågan, säger Lukkarinen och tillägger:
– Alldeles nyligen meddelade en av de privata servicesedel-producenterna att de måste avbryta samarbetet med Helsingfors stad. De har inte tillräckligt med kapacitet för att ta emot kunder via staden.
Stensböle – en liten gnutta hopp
I Helsingfors finns också hoppfulla tecken på att det kan gå att förkorta köerna.
Ett exempel är Stensböle hälsostation i östra Helsingfors. Där har man sedan våren gått inför att förkorta köerna och hittills lyckats väldigt bra.
Vad har personalen i Stensböle gjort rätt?
– De har ändrat på sitt sätt att jobba. Då många patienter står i kö så har de snabbt och flexibelt gått in för att lösa situationen, säger Lukkarinen.
Chefsläkaren tillägger att vårdarna och läkarna i Stensböle har lång arbetserfarenhet och att de verkligen arbetat målmedvetet för att förkorta köerna.
– Under våren så har de jobbat också övertid, på kvällar och veckoslut. Men när köerna väl har blivit korta så måste de bibehållas på den nivån.
Kan de övriga hälsostationerna ta efter Stensböle-modellen?
– På alla våra hälsostationer jobbar vi med att förkorta köerna och många jobbar över på kvällar och veckoslut. Men om det saknas personal och det är stor ombytlighet bland dem som jobbar på en hälsostation så är det en större utmaning att lyckas arbeta långsiktigt. Man kan inte kräva orimliga insatser av personalen, säger Timo Lukkarinen.
Lukkarinen tillägger att Helsingfors följer med hur vårdkön utvecklar sig i Stensböle. Medan det särskilda försöket med att förkorta vårdköerna pågår tar Stensböle inte emot invånare från andra områden än dem som bor i Stensböle.
Enligt hälsovårdslagen får en invånare fritt välja hälsostation inom sitt välfärdsområde.
– Åtminstone till slutet av året så kommer vi att ha försöket i gång i Stensböle, under den tiden kan nya invånare inte registrera sig som kunder där, säger Lukkarinen.
Det här betyder att exempelvis invånarna i grannstadsdelen Kvarnbäcken, bara 2 kilometer bort, inte kan byta till Stensböle.
Kvarnbäckens hälsostation är en av stadens tre hälsostationer som, på pappret, ska erbjuda svenskspråkig service. Under våren hade Kvarnbäcken så långa köer att de vissa perioder meddelade att det inte fanns några lediga icke-brådskande tider alls.
