Larsmo något av en demografisk raket i Österbotten
- Att befolkningen i Larsmo har ökat från år till år och väntas fortsätta på samma linje är givetvis positivt, säger kommunstyrelsens ordförande Robin Sundelin. Samtidigt gäller det att vara steget före i den kommunala planeringen, betonar han. Foto: Joakim Snickars.
Av de österbottniska kommunerna har Larsmo den klart bästa framtidsutsikterna demografiskt sett. Kommunen närmar sig 6 000-strecket med stormsteg. Flera större satsningar på skolväsendet, dagvården och de lokala ungdomarna är aktuella i Larsmo för närvarande.
Enligt den framtidsprognos för befolkningsutvecklingen i Österbotten som konsultföretaget MDI gjorde för några år sedan kommer tillväxtkommunerna att vara få.
Larsmo leder överlägset med en förväntad befolkningsökning på cirka 17 procent- från cirka 5 600 till 6 600 invånare – fram till år 2040.
Några andra kommuner som väntas gå en positiv utveckling till mötes är Vasa, Närpes och Pedersöre. Dessa förutspås växa med endast någon enstaka eller några procent. De övriga österbottniska kommunerna skulle däremot krympa framöver.
Sedan millennieskiftet fram till 2024 har Larsmos population vuxit från cirka 4 000 till nästan 6 000 invånare. Enligt statistik från Statistikcentralen per 30.6.2024 var antalet Larsmobor 5 918.
– Visst är det ett positivt fenomen. Många andra kommuner skulle gärna vilja uppleva en liknande ökning, kommenterar kommunstyrelsens ordförande Robin Sundelin (KD)
– Det har handlat om en årlig ökning på cirka 100 personer under de senaste åren. Det finns många storfamiljer och det föds många nya barn i Larsmo. Antalet födda överstiger antalet avlidna personer i kommunen, säger Sundelin.
Den goda och ihållande nativiteten i Larsmo beror delvis på att laestadianismen är av tradition starkt rotad i trakten. Samtidigt har exempelvis nya bostadsområden i närheten av Jakobstad bäddat för inflyttning från i första hand grannkommuner.
– I fråga om utflyttningen är ungdomar som studerar på annan ort en viktig grupp. Ganska många väljer dock att komma tillbaka till hemtrakten om tillfälle ges. Någon konkret kampanj för att rekrytera återflyttare har kommunen inte lanserat, säger Sundelin.
Högstadiet utvidgas och nytt ungdomshus byggs
Larsmos största trumfkort är en gynnsam åldersstruktur med många barn och ungdomar. Därtill är bara två procent av Larsmoborna arbetssökande för närvarande.
– Kommunens ekonomi har varit allmänt god under de senaste åren, även om den nuvarande höga investeringstakten manar till större försiktighet framöver, säger Sundelin.
Satsningarna på de unga har varit många i Larsmo. Kommunens samtliga fyra lågstadieskolor har byggts ut sedan 2010-talet.
– Inom dagvården är Storströmmens daghem klart att tas i bruk. Det splitternya daghemmet har sex avdelningar och 100 platser, säger Sundelin.
Dessutom har kommunfullmäktige nyligen godkänt skisser över en utvidgning av det lokala högstadiet Cronhjelmskolan med 489 kvadratmeter samt bygget av ett nytt ungdomshus i närheten av det förstnämnda komplexet och idrottsparken.
– Högstadieskolan får sex nya klassrum i samband med förstoringen. Den nuvarande budgeten ligger på en miljon euro. Byggstarten sker under 2025.
För ett par tillbaka kördes en ungdomsverksamhet igång i den kommunala fritidsgården i Holm. Aktiviteterna i det så kallade ”Larsmohuusi” har varit ämnade för elever mellan 13 och 17 år.
Program har ordnats på tisdags- och fredagskvällar under ledning av några vuxna personer. Konceptet har varit lyckat och även ungdomar från andra kommuner har deltagit i kvällarna.
– Nu behövs fritidsgården för dagvårdens behov. Därför bygger kommunen ett nytt ungdomshus på 265 kvadratmeter. Ungdomsgården kommer sannolikt att användas för MI- och Arbiskurser dagtid. Byggstarten sker enligt planerna i höst, säger Sundelin.
Det gäller givetvis också att värna om servicen för de äldre invånarna.
– Alla är förstås lika mycket värda. I närheten av Sandlundens åldringscenter finns det lägenheter som är anpassade till pensionärers behov. Samtidigt kunde tillgången på hyresbostäder allmänt förbättras i Larsmo centrum.
Om prognosen från MDI håller streck kommer Larsmo att ha tusen invånare fler om cirka 15 år.
– I relation till den här prognosen gäller det för Larsmo att ligga steget före i den kommunala planeringen och växa åt rätt håll. Det är till exempel viktigt att bevara olika naturmiljöer. Byggandet bör främst koncentreras till detaljplanerade områden, säger Sundelin.
Stabilt, men ingen ökning i Malax
Befolkningsutvecklingen i Malax har varit av en stabil karaktär under lång tid. Antalet invånare har legat kring 5 500.
Enligt statistik från den sista juni har Malax kommun 5 455 invånare. Sedan årsskiftet har populationen reducerats med en person. Fram till 2040 förutspås befolkningen i Malax minska med cirka 200 personer.
– Nativiteten i kommunen är stabil för närvarande. Vi ser inte en minskning av de totala elevunderlagen i våra skolor under de 6-7 närmaste åren, säger kommundirektör Jenny Malmsten.
Jämfört med Larsmo är det dock en annan demografisk struktur – med en mera åldersstigen befolkning- som är aktuell i dagens Malax.
– Antalet avlidna har varit högre än antalet födda under de senaste åren. Samtidigt har inflyttningen till kommunen oftast varit större än utflyttningen, vilket är positivt, säger Malmsten.
Befolkningen i Yttermalax och Övermalax, som ligger närmare Vasa, har ökat en aning på sistone. De andra kommundelarna Petalax och Bergö kännetecknas i sin tur av en liten minskning respektive oförändrat läge.
– Befolkningsutvecklingen i Malax kommun är till viss del beroende av utvecklingen inom näringslivet i Vasa och eventuella större etableringar framöver, till exempel den planerade batterifabriken.
– Det finns ett behov av kunnig arbetskraft i regionen. Arbetskraftsinvandringen till Malax kunde gärna förstärkas. Vi har satsat på ett nytt bostadsområde i Yttermalax, femton minuter från regioncentret, och ett nytt daghem byggs som bäst.
– På språkfronten har antalet svensk- och finsktalande varit stabilt eller minskat en aning. Antalet användare av andra språk har samtidigt ökat, säger Malmsten.
Artikeln har uppdateras 7.8.2024. Jenny Malmsten är kommundirektör i Malax och inte i Larsmo, som det ursprungligen stod i bildtexten.
