Det är mycket i kommuninvånarnas vardag som behöver fungera även i krisläge. Bild: Kuntalehtis arkiv.

Rapporteringen om skadade el- och gaskablar och misstänkt rysk hybridpåverkan i Östersjön har präglat nyhetsflödet denna vinter.

Trots att många kommuner hyser viktig statlig infrastruktur är kommunala beslutsfattare sällan involverade i hanteringen av dessa kriser.

– Det kunde vara en fördel om de statliga myndigheterna skulle involvera kommunala nyckelpersoner i hanteringen av landets krisberedskap, säger Robert Nyman, kommundirektör i Ingå.

Ingå kommun har varit i blickfånget de senaste åren. Kommunen hyser bland annat naturgasledningen Baltic Connector mellan Ingå och Paldiski. Ledningen utsattes för sabotage i oktober 2023 och har reparerats i flera omgångar i fjol. De senaste veckorna har den ryska skuggflottan orsakat nya kriser i närbelägna vatten då ”bortglömda” ankare har skadat elkablar på olika håll i Finska viken.

– Vi har väldigt liten insyn i de säkerhetsanalyser som berör energiförsörjningen eller de fartyg som misstänks ha orsakat skador till elkablar i Östersjön, säger Nyman.

Utöver naturgasledningen Baltic Connector och en LNG-terminal har Ingå också upplåtit en del av kommunens mark för en statlig försörjningsberedskapscentral som har stor strategisk betydelse.

– Det kan hända att de statliga myndigheterna bedömer att kommundirektören inte behöver vara insatt i olika beredskapsplaner. Om vi å andra sidan ställs inför en situation där vi ska kommunicera beredskapsfrågor till kommuninvånarna kan det vara bra att vi är insatta i de hotbilder som berör kommunen, säger Nyman.

Utvecklingschef Ari Korhonen svarar för teknik- och säkerhetsfrågor på Kommunförbundet. Korhonens team sammanställde i fjol ett digert informationspaket kring krisberedskap för landets kommuner i höstas.

– Det är viktigt att kommunerna förbereder sig på hybridhot och störningar i förvaltningens infrastruktur. Kritiska objekt kan övervakas och skyddas till exempel med kameror och passerkontrollsystem. Detaljerad information ska inte publiceras i datanätverk, säger Korhonen.

Ari Korhonen svarar för teknik- och säkerhetsfrågor på Kommunförbundet. Bild: Kommunförbundet.

Hur ska små kommuner klara av att hantera eventuella sabotagehot med de knappa resurser de har?

– Det går att göra gränsöverskridande samarbete och slå ihop sina resurser med grannkommunerna. Så har skett till exempel i Egentliga Finland där S:t Karins, Lundo, Pemar och Sagu samarbetar genom att anställa en gemensam beredskapsplanerare, säger Korhonen.

Enligt Korhonen tog krismedvetenheten i kommunerna ett enormt kliv framåt redan under coronapandemin.

– Pandemin lärde oss hur vi ska hantera undantagsförhållanden. Nu ställs vi inför nya hotbilder som har en koppling till Rysslands anfallskrig i Ukraina. De nya hotbilderna handlar om infrastruktur som kan skadas på grund av hybridpåverkan.

Korhonen anser att kommunernas viktigaste uppgift i krissituationer är att se till att de kommunala tjänsterna fortsätter som tidigare – att skolgången fungerar och att kollektivtrafiken är i gång. Det signalerar trygghet och kontinuitet.

– Säkerhetsmyndigheterna bekämpar det hot som den ryska skuggflottan utgör. Om det skulle inträffa ett oljeutsläpp till havs bär kommunerna ett ansvar för saneringen av sina landområden. Kommuninvånarna kan kontakta polisen om det finns fog för misstankar om hybridhot.