Den kommunala friskvården kan drabbas av planer på momshöjning
Foto: Pixabay
Finansministeriet bereder för närvarande ett lagförslag som går ut på att höja mervärdesskatten på idrottstjänster från nuvarande 10 procent till 14 procent. Enligt planen skulle lagen träda i kraft senast 2025.
– Förslaget är väldigt motstridigt. Statsminister Petteri Orpos regeringsprogram slår fast att regeringen ska främja motion och idrott, men det här förslaget skulle paradoxalt nog ha motsatt effekt. Momshöjningen skulle nämligen medföra högre priser på idrottstjänster, säger Jaana Tulla, direktör på Finlands olympiska kommitté.
Det är framför allt privatägda gym eller sporthallar som skulle drabbas av momshöjningen, men prishöjningarna skulle även slå hårt mot föreningar som köper företagens tjänster.
– Många idrottsföreningar hyr in sig i privatägda sporthallar och de skulle indirekt drabbas av skattehöjningen. Allmännyttiga föreningar kan till skillnad från aktiebolag inte dra av momsen i beskattningen, säger Tulla.
Dystert resultat i enkät
I en enkät som Finlands olympiska kommitté lät göra i september meddelade 54 procent av de tillfrågade att en höjning av momsen på idrottstjänster skulle innebära att de skulle motionera och idrotta mindre än tidigare. I synnerhet unga i åldern 18–39 var mest oroliga över lagförslagets negativa konsekvenser. Enkäten, som gjordes av Kantar, byggde på 1006 intervjuer med slumpmässigt valda finländare i åldern 18–79.
– Lagförslaget riskerar att slå hårt mot låginkomsttagare, vilket kan utöka ojämlikheten i samhället ytterligare, säger Tulla.
Finlands olympiska kommitté har utöver detta intervjuat 565 personer vid idrottsföreningar på olika håll i landet. De flesta av de intervjuade är i ledande ställning inom idrottsrörelsen. Upp till 69 procent av de tillfrågade uppger att de är mycket oroliga över de prishöjningar som är att vänta på grund av Finansministeriets planer.
– Vi är oroliga över planerna på att höja momsen på idrottstjänster. Det verkar som att regeringen inte har gjort en konsekvensbedömning av lagförslagets effekter, säger Henrika Backlund, generalsekreterare för Finlands Svenska Idrott.
Diskriminerande lagförslag
Backlund är i likhet med Tulla också bekymrad över lagförslagets diskriminerande inverkan på lågbemedlade familjers situation.
– Om en familj har det ekonomiskt tajt händer det lätt att man måste rata sådana utgifter som inte är absolut nödvändiga. Då är frestelsen stor att gymkortet eller den egna idrottshobbyn ryker, säger Backlund.
Finlands Svenska Idrott har hittills inte fått någon respons i kontakten med dem som bereder lagförslaget, men organisationen skulle gärna se att fler aktörer engagerar sig i lobbyarbetet.
– Kommunerna borde aktivera sig i den här frågan och skärpa sin intressebevakning. Kommunerna riskerar att drabbas indirekt av lagförslaget om friskvården utsätts för tilläggskostnader, säger Backlund.
Hon ser även en regional dimension i regeringens planer.
– På de flesta mindre orter på landsbygden är man ofta beroende av privata aktörer för att kunna idrotta och motionera. Dessa aktörer tvingas nu se över sina priser på alla idrottstjänster.
Det är tills vidare oklart hur lagförslaget avancerar och när det överlåts till riksdagen nästa år.
– Spelet är inte förlorat ännu. Vi kommer att satsa hårt på vårt påverkansarbete för att stoppa den planerade momshöjningen. Jag utgår från att regeringen återtar sitt förslag då man inser vilka negativa effekter lagförslaget skulle ha för välbefinnandet, säger Tuula.
Kommuntorget har inte lyckats nå överdirektör Terhi Järvikare eller budgetchef Mika Niemelä på Finansministeriets skatteavdelning för en kommentar.
