Kårkulla vill sälja aktier för att minska på budgetunderskott – högre lön för vårdarna nödvändigt, säger direktör
Otto Ilmonen hoppas att medlemskommunerna har förståelse för samkommuns situation, då fullmäktige möts nästa torsdag.
Kårkulla samkommuns ekonomi är illa däran. När samkommunens fullmäktige möts nästa vecka handlar ett ärende om att sälja fondplaceringar och aktier för ett sammanlagt värde på 425 518,79 euro.
Det här behövs eftersom samkommunen dras med ett ackumulerat underskott på 685 949 euro.
Samkommunens direktör Otto Ilmonen förklarar underskottet med att coronapandemin drabbat Kårkullas verksamhet hårt. I mars 2020 stod bland annat den nya KUR-enheten klar i Kirjala i Pargas, men pandemin gjorde att ett budgeterat överskott blev ett stort underskott.
Det underskottet har samkommunen inte lyckats åtgärda i år. Snarare har pandemin bidragit med ytterligare tilläggsutgifter, säger Ilmonen.
– Vi har sökt med ljus och lykta efter sätt att få mera inkomster och sänkta utgifter och kommit fram till att det finns placeringar som kan realiseras. Det är klokt att göra det nu, när börsen visar en positiv utveckling. Jag ser ingen dramatik i att vi säljer värdepapper. Det är heller inte meningen att samkommunen ska äga värdepapper. Placeringarna gjordes för några år sedan när Kårkulla hade onödigt mycket likvida medel.
Inkomsterna från värdepappersaffären skulle inte täcka hela underskottet. Vilka andra åtgärder föreslår samkommunen för att spara?
– Det har förts sparkampanjer i år. Vi har minskat på personalkostnader, varit sparsamma med vikariat och andra fortbildningar. Årets budget var en nollbudget men vi har inte nått dit. Hur ska vi täcka underskottet? Det kan vi inte. Därför föreslår vi också på fullmäktigemötet att priserna på Kårkullas tjänster höjs, så att vi kan höja våra inkomster.
Prishöjningen är den enda utvägen, säger Ilmonen. Att göra sig av med fastigheter hjälper inte på kort sikt, eftersom hyreskontrakten är långa och dylika omstruktureringar tar tid.
Löneförhöjningar får att locka personal
På personalsidan har samkommunen kommit till vägs ände vad gäller inbesparingar, säger Ilmonen. Samkommunen har svårt att rekrytera personal och på fullmäktigemötet nästa vecka får beslutsfattarna ta ställning till en löneförhöjning för samkommunens vårdare.
Det här behövs för att locka personal, säger Ilmonen, även om samkommunens vårdare generellt sett har lägre löner än den kommunala sektorns anställda – också efter en löneförhöjning.
– Jag får förklara läget för våra medlemskommuner och hoppas att de har förståelse för vår situation. Det är en viktig verksamhet som vi måste ta hand om och vi kan inte göra så mycket åt kostnadsbilden. Nästa år blir utmanande för oss.
Samkommunen har lån på 30 miljoner
Till saken hör också att Kårkulla behöver ta ett budgetlån på 2 075 000 euro nästa år för att kunna genomföra nödvändiga grundsaneringar och renoveringar. Ilmonen konstaterar att det är betydligt mindre än tjänstemännens ursprungliga förslag på drygt 5 miljoner euro.
– Där fick vi respons från kommunerna om att inte investera så mycket på grund av social- och hälsovårdsreformen. Vi har varit lyhörda och drastiskt minskat på behovet av budgetlån. Det är möjligt att beakta medlemskommunernas önskemål, men i frågan om prishöjningen på tjänsterna kan vi inte göra det.
Kårkulla samkommuns lånestock är nu sammanlagt drygt 30 miljoner euro, av vilka de långfristiga lånen utgör cirka 24 miljoner euro och de kortfristiga cirka 6 miljoner euro. Långfristiga lån amorteras med cirka 2 miljoner euro per år.
Skulder delas mellan välfärdsområden
Lånestocken och, framför allt, underskottet är av betydelse med tanke på att Kårkulla samkommun kommer att sluta existera om ett drygt år. I samband med social- och hälsovårdsreformen upplöses samkommunen och välfärdsområdena tar över ansvaret för specialomsorgen.
Enligt det lagpaket som godkändes i riksdagen i somras ska ”tillgångarna, skulderna och förbindelserna delas mellan välfärdsområdena i proportion till medlemskommunernas ägarandelar” om medlemmarna i en samkommun hör till olika välfärdsområden.
Så är fallet med Kårkullas medlemskommuner.
Men välfärdsområdena kan också avtala om att dela tillgångar, skulder och förbindelser på annat sätt än enligt huvudprinciperna. Otto Ilmonen gissar att sådana avtalsförhandlingar kommer att föras.
Vad gäller Kårkullas låneupptagning så har det enligt Ilmonen ingen större betydelse om det är en lånestock på 30 miljoner eller 32 miljoner euro som fördelas över välfärdsområdena. I jämförelse med områdenas budgetar är det en droppe i havet.
Vad gäller försäljningen av värdepapper så spelar det i slutändan ingen större roll för medlemskommunerna om samkommunen använder pengarna från affären nu för att minska på det ackumulerade underskottet, eller om man gör det senare, innan Kårkulla upplöses, säger Ilmonen.
– Dessutom kommer att försöka beta av underskottet under nästa år.
Samkommuner fick inget coronastöd
Befarar du olika åsikter bland medlemskommunerna om hur Kårkullas ekonomi ska skötas fram tills att samkommunen upplöses?
– Det är klart att det finns en del kommuner som inte har något att anmärka och andra som tycker att vi borde jobba hårdare för att få ner kostnaderna, så att prishöjningen inte behövs. Prishöjningen syns direkt i kommunernas budget, medan låneupptagningen knappast väcker stora frågor eftersom den fördelas över välfärdsområdena.
Ilmonen valdes till samkommunsdirektör i maj. Han säger sig önska en bättre ekonomisk situation men tycker att hans företrädare, den tillföreträdande direktören, och övriga tjänsteinnehavare gjort ett bra jobb.
– Det som medlemskommunerna, som tack vare de statliga coronastöden gjorde ett överskott 2020, kanske inte kommer ihåg är att stödet inte delades till samkommunerna. Staten tänkte eventuellt att samkommunerna kan höja sina kostnader, få stöden den vägen och täcka de utökade kostnaderna. Men just nu syns det inte i vår ekonomi.
