Höga elpriser tvingar kommuner att spara

De skenande elpriserna försätter många kommuner i ekonomiskt trångmål. Men det finns också exempel på motsatsen. De kommuner som är delägare i elbolag kan räkna med furstliga aktieutdelningar.

Energikrisen drabbar landets kommuner mycket ojämnt. Det visar en rundringning som Kommuntorget har gjort. I Kimitoöns kommun i Egentliga Finland har man redan gått in för att revidera nästa årsbudget för att trygga finansieringen av de stigande elkostnaderna.

Den här artikeln ingår i nya Kommuntorget Magasinet.

– Enligt prognosen för nästa år kommer våra elkostnader att stiga med cirka 27 procent, vilket höjer kommunens elnota med nästan 100 000 euro, säger Ralf Nyholm, teknisk chef på Kimitoöns kommun.

Kimitoön har för närvarande ett elavtal där en del av prissättningen bygger på fasta priser medan återstoden av kostnaderna är knutna till så kallade spotpriser på elbörsen. Spotpriserna förändras varje timme enligt utbud och efterfrågan på den nordiska elmarknaden Nord Pool.

– Prognosen utgår från att den tredje reaktorn vid kärnkraftverket i Olkiluoto upprätthåller en planenlig produktion hela nästa år. Vi vet ju inte med säkerhet att det blir så, säger Nyholm.

Det är många osäkerhetsmoment som sätter kommunernas prognoser i gungning. Därför satsar många kommuner på energieffektivisering redan nu i förebyggande syfte.

– Vi ska bland annat sänka temperaturen i kommunens fastigheter och uppgradera gatubelysningen genom att installera energisnåla LED-lampor, säger Nyholm.

Kortare säsong för ishallen i Lovisa

Samma frågeställningar sysselsätter Lovisa stad i Östra Nyland.

– Vi har tillsatt en arbetsgrupp för att ta reda på hur kommunen kan effektivera sin energikonsumtion, säger Jan D. Oker-Blom, Lovisas stadsdirektör.

Lovisa har till vissa delar redan skridit till verket för att få bukt med de stigande elpriserna.

– Vi ska se över säsongens längd vid kommunens ishall. Sedan måste vi kanske stänga av värmen i sådana kommunala fastigheter som står tomma just nu, säger Oker-Blom.

Utöver dessa justeringar kommer Lovisa också att satsa på installeringen av LED-lampor för att spara energi.

– Att dämpa utebelysningen eller förkorta den tid som gatubelysningen är påkopplad tror jag inte på. Belysta gator är en trygghetsfaktor, säger Oker-Blom.

I likhet med Kimitoön har Lovisa ett elavtal som till vissa delar bygger på fasta elpriser. Det nuvarande elavtalet löper ut i slutet av 2023. Kervo Energi, som nyligen vann anbudsförfarandet och valdes till stadens nya elleverantör från och med januari 2024, har plötsligt kommit på andra tankar.

– De meddelade oss att de har räknat fel och att de nu vill dra sig ur avtalet. Jag är inte helt säker på vad det handlar om. Lovisa stad betraktar avtalet som juridiskt bindande. Vi får ser hur frågan avancerar, säger Oker-Blom.

Lovisa är delägare i Kymmenedalens el, men i anbudsförfarandet placerade sig det egna elbolaget först på tredje plats. I fjol fick Lovisa stad 1,75 miljoner euro i vinstutdelningar från Kymmenedalens el. Prognosen för nästa års dividend är lovande, uppger stadens ledning.

Jakobstad håvar också in aktieutdelningar

I Jakobstad ger energikrisen och den skenande prisutvecklingen inte upphov till panik. Staden är via Jakobstads Energi största delägare i det regionala elbolaget Herrfors, vilket ger klirr i kassan i form av aktieutdelningar.

– Jakobstads Energi betalade en extra dividend på en miljon euro till staden i våras, säger Anne Ekstrand, Jakobstads stadsdirektör.

Pengarna behövs för att täppa till en lång rad penninghål som har uppstått på grund av högre energikostnader. Till exempel driften av stadens sporthallar har stigit med hundratusentals euro i år, uppger stadens förvaltning.

Jakobstads tidigare elavtal med Herrfors löpte ut redan i våras. Efter det har staden varit tvungen att betala för sin el enligt spotpriserna på den nordiska elmarknaden.

– Vi förhandlar med Herrfors om ett nytt elavtal och nivån på de fasta priserna. Det är tills vidare oklart var vi landar. Det enda som är säkert är att priset kommer att stiga mångfalt i jämförelse med fjolårets prisnivå, säger Mika Hakosalo, stadsutvecklingsdirektör i Jakobstad.

På motionsplatserna utomhus behövs belysning.

Inga rabatter till delägare

Herrfors erbjuder inga rabatter till sina delägare. Storkonsumenter av Jakobstads kaliber betalar ett högre elpris än vanliga hushåll eller småföretag. Jakobstads elkonsumtion var cirka 15 100 megawattimmar i fjol. I siffran ingår inte de fastigheter som ägs av stadens dotterbolag.

– Vi måste reservera tilläggsanslag i budgeten för att klara av våra elräkningar nästa år. Vi kan inte använda aktieutdelningarna rakt av för dessa kostnader. Det är politikernas sak att avgöra hur de pengarna ska fördelas, säger Ekstrand.

Jakobstads ledning har redan vidtagit åtgärder för att tygla elkonsumtionen.

– Vi planerar att införa automatiserad, realtidsbaserad och elektronisk styrning för uppvärmningen och elkonsumtionen vid stadens fastigheter så att vi kan optimera energiförbrukningen. Dessa åtgärder kan minska på elkonsumtionen märkbart, säger Hakosalo.

I Finlands sydligaste kommun Hangö är situationen förhållandevis stabil.

– Vårt nuvarande elavtal med fasta priser löper ut först om tre år. Största delen av stadens uppvärmning förlitar sig på fjärrvärme av flis, vilket innebär att vi inte är beroende av vare sig fossil olja eller gas, säger Denis Strandell, Hangös stadsdirektör.

Trots det har Hangö stads ledningsgrupp redan diskuterat åtgärder för att effektivera elkonsumtionen och minska på beroendet av externa elproducenter.

– Vi har för närvarande 12 solkraftverk. Vi borde utöka andelen egen förnybar energi. Sedan måste vi bland annat se över luftkonditioneringen och belysningen i de fastigheter som ägs av staden, säger Strandell.