Den offentliga sektorns ekonomiska grund nästa år ser i dagens läge osäker ut men samtidigt kan en stadig om än svag tillväxt skönjas, menar Kommunförbundets chefekonom Minna Punakallio i sin analys.

Kommunerna och staten håller som bäst på att förbereda budgetramarna för 2023. Punakallio skriver om utsikerna i en ekonomisk översikt.

– Företagen har trots många problem klarat sig och de har anpassat sig till de ekonomiska följderna av det ryska anfallet. Efterfrågan i servicesektorn och den inhemska marknaden har också hjälpt till att hålla ekonomin flytande.

Minna Punakallio noterar att Finlands bruttonationalprodukt beräknas enligt preliminära uppgifter ha ökat förra året med rentav 3,5 procent.

Den starka tillväxten beror, säger hon, främst på det svaga utgångsläget: bruttonationalprodukten minskade med 2,3 procent år 2020 på grund av de starka reaktionerna i början av pandemin.

De närmaste åren kommer tillväxttakten i ekonomin till stor del att bero på hur stigande priser och räntor påverkar de ryska krigshandlingarna samt konsumenternas köpkraft och den allmänna osäkerheten. Den ekonomiska utvecklingen kan också påverkas av kampen mot coronan, särskilt i Kina.

– Det som ändå påverkat de ekonomiska prognoserna i början av året mest är Rysslands krig i Ukraina. OECD bedömde i mars att tillväxten i världsekonomin kommer att minska med ungefär en procentenhet under det kommande året på grund av de ryska krigshandlingarna. Inom Euroområdet skulle minskningen närma sig 1,5 procentenheter.

Enligt Punakallio var industrins investeringsutsikter ”riktigt goda före kriget, men kriget bromsar eller avbryter sannolikt en del investeringsprojekt”.

– De privata investeringarna förväntas dock år 2023 öka med cirka 2 procent och de offentliga investeringarna med rentav 6 procent.  Byggandet, särskilt bostadsbyggandet förväntas minska.

Läs Minna Punakallis analys här.