Barnbudgetering är ett villkor för att fullfölja FN:s barnkonvention.

Ungefär 8,1 miljarder euro, alltså 14 procent av de totala anslagen i statsbudgeten, anvisas till barn. Det här framgår av ett pilotprojekt om barnbudgetering som Nordic Healthcare Group och dotterbolaget Kuntamaisema genomfört i samarbete med Centralförbundet för barnskydd.

På kommunal nivå granskades tre pilotkommuner, Ikalis, Kemi och Brahestad. I snitt i dessa kommuner gällde 35 procent av de totala nettokostnaderna barn.

Den färska rapporten om hur offentliga medel används för barn och med vilka resultat är tänkt att förse ansvariga politiker och tjänstemän med nya verktyg. Och det lär behövas, för trots att barnbudgetering är ett villkor för att fullfölja FN:s barnkonvention tillämpas den knappt alls vare sig i Finland eller i resten av världen, förklarar statsrådets utrednings- och forskningsverksamhet i ett pressmeddelande.

Utredningen leder förhoppningsvis till att barnbudgeteringen förankras i statsförvaltningens, kommunernas och de blivande landskapens förvaltning. Barnbudgetering på miniminivå är i praktiken möjlig i alla kommuner, heter det i pressmeddelandet.

Med hjälp av en ny modell och ett nytt verktyg kan de offentliga anslag som anvisas barn och barnfamiljer granskas på ett jämförbart sätt. Målet är att hjälpa serviceanordnarna att producera så kostnadseffektiva servicehelheter som möjligt för barn och familjer.

Traditionellt har de offentliga välfärdstjänsterna letts och styrts sektorsvis, och kostnaderna inom olika sektorer har följts upp som separata helheter utan närmare information om hur de olika tjänsterna och kostnaderna för dem fördelas bland befolkningen.

Barnbudgeteringen innehåller anvisningar om en tväradministrativ budgetanalys av de anslag som gäller barn.

Publikationen (på finska) ingick i genomförandet av statsrådets utrednings- och forskningsplan 2019.