Christel Liljeström: Man kan inte bara komma och ta av grannen

Jag kommer inte att kräva området tillbaka och jag tror inte att de som bor här skulle bli så mycket lyckligare av det, säger Christel Liljeström. Hon var ordförande i Sibbo kommunfullmäktige då gränsen i Östersundom flyttades för 12 år sedan.
Jag kommer inte att kräva området tillbaka och jag tror inte att de som bor här skulle bli så mycket lyckligare av det, säger Christel Liljeström. Hon var ordförande i Sibbo kommunfullmäktige då gränsen i Östersundom flyttades för 12 år sedan. (Tommy Pohjola)
24.5.2021

Enligt Högsta förvaltningsdomstolen var det fel av Helsingfors att planera bostäder för flera tiotusentals invånare i Östersundom. Sibbo kommunfullmäktiges förra ordförande Christel Liljeström ser tillbaka på en utdragen rättstvist.

– Jag anade att det skulle skulle gå så här, säger Christel Liljeström.

Vi står i gummistövlarna på en åker vid Soldatbackavägen och pekar hit och dit. Ett stenkast söderut susar landsväg nummer 170, ”Nya Borgåvägen”. Här på åkern skulle Helsingfors bygga en metrostation.

År 2009 hette det att upp till 100 000 människor skulle bo i området som i dag är hem för några hundra. 

Diskussionen om planläggningen hade börjat några år tidigare. Det var skyndsamt, sade Helsingfors. Huvudstaden växte så det knakade i fogarna, men att bygga bostäder på till exempel Malms flygfält var ett otänkbart förslag. Beslutsfattarna i Helsingfors tittade österut.

Utredningarna, diskussionerna och förhandlingarna som följde var snåriga. Det var en sak att justera kommungränser, en annan sak att ta fram byggplaner. Och det är det som domstolen tittat på.

I början på maj 2021 kom ett beslut från Högsta Förvaltningsdomstolen HFD: Den nya generalplanen har galet stora proportioner och den går mot naturvärdena. 

Med långa tänder

Tydligast är att fåglarna fortfarande sjunger på åkern vid Soldatbackavägen.

– Om vi skulle ha vetat hur mycket arbete vårt tvära nej till Helsingfors stads förslag om att frivilligt flytta på gränsen skulle medföra så tror jag att vi ändå skulle ha gjort likadant. Vi var så övertygade om att vi hade lagen på vår sida och att det vi säger är rätt.  

– Man bara inte kommer och tar av grannen. Själv skulle jag inte ha gjort så mycket annorlunda, jag skulle fortfarande ha tagit den här kampen.

Christel Liljeström minns att Sibbopolitikerna hade invånarnas fulla stöd.

– Först tvingades vi ge Helsingfors ett stort markområde och senare även planera det tillsammans med Vanda som också har gräns med Helsingfors. Det gjorde vi med långa tänder, men vi gjorde det. Det hela var ett fult politiskt spel.

Städerna skissade på byggandet så att alla gjorde sitt.

– Det är en sak som HFD kritiserar, att det saknas en helhetsbild, säger Christel Liljeström.

Det låter märkligt med tanke på hur viktig den här saken var för Helsingfors. Hurdana var förhandlingarna med staden?

– Sådana fördes hela tiden mellan tjänstemän och politiker. I Sibbo var vi kritiska men i fullmäktige tog vi ställning enbart till våra egna planer. Något annat är inte möjligt för det saknas verktyg i beslutsprocessen för att gå in i en annan kommuns beslut. 

Har rättstvisten fört med sig något gott?

– Nå, om vi ser omkring oss… I Sibbo har vi känt att vi har allmänhetens sympatier och vi har på riktigt utvecklat vår egen kommun på ett sätt som kanske inte hade varit möjlig för 10–15 år sedan. Tillväxten kan till och med ha varit lite för stor för oss, men kampen fick i alla fall fart på viljan att utveckla våra centrum.

Här på åkern skulle Helsingfors bygga en metrostation. Någon östmetro blir det inte. Metrobanan utvidgas västerut.

Plock i domstolsbeslutet

HFD:2021:60: ”Natura-bedömningen för generalplanens del kunde inte anses tillräcklig särskilt med beaktande av de osäkerhetsfaktorer som anslöt till de sammanlagda konsekvenserna av planens genomförande, och slutledningarna i den om att betydande skadliga konsekvenser förblir oförverkligade grundade sig inte till alla delar på sådana i EU-domstolens rättspraxis avsedda fullständiga, exakta och slutgiltiga slutledningar enligt vilka konsekvenserna av arbetena på planeområdet på grundval av bästa möjliga vetenskapliga kunskap på området kan uteslutas.”

Christel Liljeström

  • Bodde i Helsingfors tills hon fyllde 8 år. Flyttade till Sibbo där hon och familjen fortfarande bor.
  • Ställde inte upp i kommunalvalet 2017.
  • Är svenska riksdagsgruppens sekreterare.
  • Född 1960.

Läs om frågan i andra medier: Vad pågår i Östersundom? Här skulle byggas bostäder för 70 000 (HBL, 2016), Östersundom skulle locka 100 000 invånare – men hur gick det? (Svenska Yle 2017)