Helsingfors ersätter skolornas Wilma – ”Det finns alltid en oro över slutprodukten”
Det nya systemet ska fungera på två språk, säger Kristian Roos.
Helsingfors fostrans- och utbildningssektor inleder ett omfattande datasystemprojekt som på sikt ska ersätta datasystemen Effica och Multiprimus, som ligger till grund för skolornas Wilma-system.
”Målet är att samma datasystem ska kunna användas under hela den livslånga lärstigen från småbarnspedagogiken till andra stadiet – att man ska få alla tjänster ’över en disk’”, meddelar staden.
Men kan Helsingfors svenskspråkiga befolkning lita på att det ersättande systemet tjänar också dem?
Ibland glöms svenskan bort
Kristian Roos, specialplanerare vid Helsingfors stad, säger att när nya system tas i bruk så händer det att den första svenska versionen inte är så bra.
– Men det är också något som man snabbt kan få bukt på. Det är meningen att systemet ska finnas på två språk. Vi är en tvåspråkig stad och då ska kundservicen också finnas på två språk.
Erfarenheter från tvåspråkiga kommuner visar att ibland är det kommunen själva som måste lappa på när svenskan fallit bort. Roos säger att Helsingfors utgår från att det nya systemet finns på svenska, också eftersom en av projektägarna är svenskspråkig.
– Ibland är det så att svenskan glöms bort och då måste man vänta på den svenska versionen men nu påminns projektägarna om att den ska göras.
Staden har också en egen tvåspråkighetskommitté som följer med och bedömer hur tvåspråkigheten verkställs.
För stadens beslutsfattare kom nyheten om det nya projektet trots allt som en överraskning. Martina Harms-Aalto (SFP), som sitter i utbildningsnämnden och är ordförande för dess svenska sektion säger att hon inte visste något om projektet förrän hon läste om det i tidningen.
Staden har inte kunskapen
Helsingfors har slutit avtal om datasystemet med två företag. Roos säger att flera kan komma med under arbetets gång. Likaså kan partner falla bort om det visar sig att de inte har kunskap och resurser.
– Jag är glad att vi kopplat in utomstående. Staden har inte resurser eller kunskap för att bygga upp ett system. Det vore slöseri med skattebetalarnas pengar.
Roos säger att det inte handlar om att Helsingfors ska få en färdig produkt på en gång. Snarare så handlar det om att staden efter hand tar i bruk mindre moduler som byggs upp till ett helhetssystem.
Enligt pressmeddelandet är arbetet med att utveckla e-tjänster inom småbarnspedagogiken först ut.
Inte lätt att bygga system
Roos säger att det handlar om att gå igenom de system som staden nu har och utveckla dem.
– Vi tar inte in något för att bara ersätta ett existerande. Vi vill använda digitaliseringen på rätt sätt så att den ger oss nytta och gör det lättare att vara kund. Det är svårt när ett filformat inte förstår ett annat. Det måste vi förbättra, så att vi har en databas som kan ersätta till exempel Wilma. När system utvecklas är terminologin ofta engelska men när gränssnittet byggs upp ska det göras på finska och svenska. Jag är mer oroad över att vi inte får ett modernt och användarvänligt system. Det är meningen att vi ska bygga ett system som tjänar morgondagen.
Varför är du oroad?
– Jag har varit med länge och sett att det inte alltid är enkelt att bygga nya system. Vi borde få med nya finesser och kunna använda artificiell intelligens som gagnar den loggar in, beroende på vilka prioriteringar personen har.
– Det finns alltid en oro över slutprodukten, men det satsas på den och jag tror att det blir bättre och ger oss möjligheten att komma bort från pappersblanketter som också dras med översättningsproblem.
Enligt Svenska Yle kostar det nya systemet 6,5 miljoner euro att genomföra. Helsingfors stad bedömer att projektet kommer att ta flera år att genomföra.
