Goda nyheter för dem som är intresserade av historia - Kungsvägen ska få ett nytt lyft nästa år
Vanda stad har gått in för att designa en egen logotyp för Kungsvägen. Bild: Mikael Sjövall.
Sommaren 2016 beslutade Nylands förbund att plocka bort alla vägskyltar som marknadsför den medeltida Kungsvägen. Nu smids nya planer på att återupprätta skyltningen med hjälp av kommunal finansiering.
År 1997 gick Nylands förbund in för att inrätta över 200 skyltar från Åbo i väster till Vederlax i öster för att synliggöra och pricka ut den forna Kungsvägen eller Stora strandvägen som uppkom under den svenska epoken på 1340-talet. Den ursprungliga Kungsvägen gick från Åbo till Viborg och var både administrativt och militärt den viktigaste vägen i Finland till början av 1800-talet.
Då Kungsvägen togs ur malpåsen 1997 var tanken att skyltningen skulle locka turister till den 510 kilometer långa vägsträckningen. Elva år senare gav Nylands förbund ändå upp alla immateriella rättigheter till marknadsföringen av Kungsvägen och skyltarna plockades ned till många kommuners förtret.
Ekonomiska orsaker avgörande
– Den främsta orsaken till att Nylands förbunds beslut var ekonomisk. Det hade kostat upp till en miljon euro att förnya skyltarna och notan skulle ha tillfallit Nylands förbund, säger Pekka Hiekkala, expert på trafiksystem på Närings-, trafik- och miljöcentralen.
Enligt Kommuntorgets källor bidrog också personrelaterade konflikter inom Nylands förbund till beslutet.
– Vår förening Kuninkaantie – Kungsvägen har sedan 2016 svarat för marknadsföringen av den medeltida Kungsvägen. Vi har för närvarande 12 kommuner som understödande medlemmar, säger Mia Aitokari, verksamhetsledare för föreningen Kungsvägen.
Föreningen har sitt säte i Pernå kyrkby och finansierar sin verksamhet med hjälp av kommunala medlemsavgifter. Enskilda projekt har därtill finansierats av EU, yrkeshögskolan Metropolia och Sydöstra Finlands yrkeshögskola.
– Vi har gjort upp en plan för hur skyltningen ska återupptas. Vi siktar på att planen blir verklighet nästa år, säger Aitokari.
Viktigt lockbete i Raseborg
Raseborgs stad är medlem i föreningen Kungsvägen och lyfter fram rutten i sina kommunikationskanaler.
– Vi hänvisar till Kungsvägen i stadens marknadsföring av resedestinationer, säger Ville Vuorelma, chef för företagstjänster och turism på Raseborgs stad.
Enligt Vuorelma är det framför allt sådana turister som är intresserade av historia och kultur som frågar efter Kungsvägens rutt och vägsträckning. De flesta av dem är landsmän eller rikssvenskar.
– Kungsvägen underlättar marknadsföringen av sevärdheter som finns längs med rutten. Det är lättare att locka folk till Raseborgs slott då man hänvisar till en färdig rutt där man kan besöka flera sevärdheter.
Utöver Raseborgs slott är bruksmiljöerna längs med rutten viktiga dragplåster i regionen.
Hur mycket är ni beredda att satsa ekonomiskt på att rigga upp nya skyltar?
– Det kan jag inte svara på utan att ha sett planen och budgeten för helheten. Raseborgs stad går inför sparåtgärder de kommande åren då statsandelarna minskar. Vi måste bedöma hur Kungsvägen bidrar till turistströmmarna och vad det ekonomiska värdet av besöken är, säger Vuorelma.
Ljummet statligt intresse
Varken NTM-centralerna eller Trafikledsverket motsätter sig en ny skyltning av Kungsvägen, men någon iver att finansiera skyltarna med statliga medel finns inte.
– Vi har bland annat varit i kontakt med Undervisnings- och kulturministeriet om det hela, men intresset är ganska ljummet, säger Mia Aitokari.
Vissa kommuner längs med Kungsvägen har därtill signalerat att de inte är intresserade av att hosta fram pengar för projektet.
– Representanter för Borgå stad har sagt att de inte vill bli medlemmar i vår förening, säger Aitokari.
Det finns för närvarande tio officiella turistvägar på olika håll i Finland. Inte en endaste av dem får statlig finansiering.
– Föreningen Finlands byar får varje år en pott från staten som sedan fördelas till alla byaprojekt utifrån inlämnade ansökningar. Vi skulle behöva ett motsvarande system för att kunna upprätthålla skyltningen och marknadsföringen av alla turistvägar, säger Aitokari.
Fennomansk skepsis
Enligt Kommuntorgets källor kan det bristande statliga intresset för Kungsvägen också bero på framväxten av en ny politisk atmosfär där vissa politiker vill revidera historien och tona ned den svenska epoken.
I väntan på att den nya skyltningen av Kungsvägen ska bli verklighet har till exempel Vanda och Esbo låtit rigga upp egna skyltar med egen logotyp för att markera var Kungsvägen går i respektive kommuner. I Kymmenedalen är intresset för Kungsvägen likaså stort.
– Vi skulle behöva en känd förespråkare som kunde profilera projektet och lobba för finansieringen av Kungsvägen, säger Aitokari.
Kungsvägen eller i Finland historiskt den Stora Strandvägen, går från Norge via Sverige och södra Finland till Ryssland. Vägen löper alltså på fyra länders område. Utgjorde en del av postrutten mellan Stockholm och S:t Petersburg på 1700-talet. Omspänner 510 kilometer i Finland.
Kungsvägen ringlar sig i Finland genom dessa kommuner: Åbo, S:t Karins, Pemar, Salo, Raseborg, Ingå, Lojo, Sjundeå, Kyrkslätt, Esbo, Vanda, Sibbo, Borgå, Lovisa, Pyttis, Kotka, Fredrikshamn och Vederlax.
Kungsvägen r.f. ansvarar för utvecklingen av turistvägen i Finland och om samarbetet längs hela vägen inklusive det internationella samarbetet. Källa: Föreningen Kungsvägen r.f.
