Frågor och svar om stödet till ensamföretagare

17.4.2020

Tack till alla som deltog i Kommuntorgets chat om stödet till ensamföretagare med Juha Myllymäki, direktör för Kommunförbundets juridiska enhet. Här kommer en sammanställning av de frågor och svar som avhandlades. Frågorna är grupperade enligt tema.

Enligt uppgift kommer Arbets- och näringsministeriet att lägga ut det svenskspråkiga materialet om stödet till ensamföretagarna på sin webbsajt ännu idag fredag.

> Här lönar det sig att gå in och kolla.

Hur görs besluten i kommunen?

Fråga: Ett hurudant avtal/beslut om ensaföretagarstöd bör man göra? Finns det en modell? Kan ansökningsblanketten fungera som avtal, dvs. man undertecknar och daterar den i slutet?  Gör alla kommuner upp egna dataskydds- och registerbeskrivningar även i detta fall?  Vilken tjänsteman i kommunerna är det som fattar besluten?

Svar: Det behövs inget separat avtal och beslut för ensamföretagarstödet. När stödet beviljas uppstår ett avtal mellan kommunen och företagaren. Det finns en modell (på finska) på Arbets- och näringsministeriets sajt. Registerbeskrivning måste göras också i detta fall. Det är kommunen som bestämmer vem som fattar besluten. Men utgångspunkten är att det är ett tjänstemannabeslut.

Fråga: Jag hittar inget avtal. Bara ansökningsblanketten? Men är den tillräcklig? Står där alla villkor som man enligt anvisningen ska ha med? Och hur ”godkänns” den? Genom att behörig person skriver OK?

Svar: Ansökningsblanketten är tillräcklig.

Fråga: Hur gör man med stödet då det inte finns någon tjänsteman som enligt gällande förvaltningsstadga har denna befogenhet? Kan man anta att inom området näringsliv som hör under styrelsen är det kommundirektören som har rätt att göra tjänstemannabeslut om stödet, då storleken på stödet i övrigt faller inom ramen för de befogenheter som kommundirektören har? Borde man ta ett specifikt beslut i styrelsen om vilken tjänsteman som har rätt att göra besluten?

Svar: Kommundirektören har befogenhet att fatta beslut. Knappast någon kommun har förberett sig på en liknande situation som denna i sin förvaltningsstadga.

Fråga: När ett företag har flera verksamhetsområden, t.ex. fysioterapi och VVS,  är det då fråga om en ensamföretagare? Hur är det om företagaren har en anställd? Hurdan utredning begär man av företagaren?

Svar: Företagaren ska intyga att det är fråga om ett enmansföretag. Det är företagaren som ansvarar för att uppgifterna i ansökan är riktiga. Om det senare visar sig att det inte stämmer, kan det vara fråga om bedrägeri från företagarens sida. Kommunen behöver inte göra någon separat undersökning.

Fråga: En del kommuner kommer att göra tjänsteinnehavarbeslut både då de beviljar och avslår en ansökan. Kan man ändå anse att det blir ett avtal då ansökan kommer in och pengarna går ut, utan ett beslut, underteckning el.dyl? Då måste ju ansökningsblanketten vara komplett: ”Sopimukseen sisältyy avustuksen myöntämisen, käytön ja käytön valvonnan ehdot.”

Svar: Avtalet uppstår då ansökan godkänns oberoende av på vilket sätt den godkänns. Det behövs inte tjänstemannabeslut för att godkänna ansökan. Det är viktigt att för uppföljningen kunna visa vem som beviljats stöd och hur mycket. Olika kommuner gör på olika sätt. Det är ok att göra tjänstemannabeslut både för att godkänna eller avslå ansökan.

Fråga: Kan beviljande av enmansföretagarstödet anses falla inom ramen för kommunstyrelsens kompetens, då styrelsen allmänt ansvarar för att leda kommunens näringspolitik, och på basis av det delegerar till tjänsteman? Det finns alltså inte behov av att fullmäktige preciserar i förvaltningsstadgan specifikt att t.ex. styrelsen har befogenheter att fatta beslut om beviljande av stödet (som den i sin tur kan delegera vidare)?

Svar: Utgångspunkten är att detta är beslut som görs av tjänsteman och inte av ett organ. Att detta är ett tjänstemannabeslut gör också processen snabbare. Styrelsen har befogenhet utan att fullmäktige behöver precisera förvaltningsstadgan.

Intyg på skatteskuld

Fråga: Bör skatteskuldsintyg krävas som bilaga eller räcker det med att sökande intygar att skatteskulder inte finns – olika kommuner och blanketter gör nu på olika sätt.

Svar: Ja, skatteskuldsintyg bör bifogas till ansökan.

Fråga: Om man har en privat fastighetsskattsskuld – räknas det som nackdel till ensamförtagarens stöd?

Svar: Nej, en privat fastighetsskattskuld påverkar inte.

Fråga: Om företagaren har skatteskulder som uppstått nu i och med att det inte funnits medel att betala denna månads momsräkning och företagaren har sänt en begäran om betalningsplan till skatteverket men ännu inte fått svar, kan vi bevilja stödet? Räcker det med att man begärt om betalningsplan?

Svar: Det är en besvärlig fråga. Förordningen och anvisningarna kräver en betalningsplan eller ett intyg från skatteverket. Men vi är medvetna om problemet med ökande skulder och att skattemyndigheternas tjänster är överbelastade i någon mån. Om skatteskulden är mycket liten kan man därför överväga om ansökan om stöd ändå kan godkännas. Den här saken har diskuterats också med ministeriet. Bra fråga!

Säsongsbetonad verksamhet

Fråga: Företagaren bör bevisa att omsättningen har sjunkit med 30 procent och enligt en tolkning ska mätaren vara en jämförelse mot de månader som föregått 16.3. För skärgårdens säsongsbaserande företagare och turismföretagare är det här en märklig mätare, då intäkterna för många normalt börjar komma precis i dessa dagar. Kan beviset för sänkt omsättning vara jämförelse med samma månader för ett år sedan?

Svar: Ja, om det är fråga om säsongsbetonad verksamhet ska man jämföra med förra årets tidpunkt.

Fråga: Jag har en företagskund som har verksamhet under vår-och sommarsäsongerna. Det är fråga om ett aktiebolag (toimiala: leirintäalue) där endast ägaren jobbar heltid under våren. Under högsäsongen juni-augusti har  bolaget minst sex anställda på heltid. Således skulle villkoret för Business Finlands stöd uppfyllas. Men villkoret uppfylls först fr.o.m. juni och företagaren är nu redan under våren i behov av stöd. Bör företagen i stället söka kommunens stöd, även om företaget under normal högsäsong har heltidsanställda?

Svar: Om företaget inte just nu har anställda kan företagaren söka om bidraget.

Pensionärer och stödet

Fråga: Stödet beviljas enligt anvisningar åt företagare i huvudsyssla, en definition som ska intygas med FöPL-register eller 20.000 euros  årsfakturering. Kan en pensionär med ringa pension som är beroende av sitt företag också söka?

Fråga: Jag har fått en fråga hur man gör med en person som har enmansföretag men som  handikappad  har rätt till pension. Är pensionen någonting som helt utesluter möjligheten att erhålla stödet eller finns det tolkningsmöjligheter?

Svar: Nej, om man är pensionär räknas man inte som företagare i huvudsyssla och kan inte söka bidraget.

I vilken kommun söker företaget stöd?

Fråga: Jag är ensamföretagare. Företagets hemadress är min hemadress i Borgå, men mitt kontor finns i Helsingfors. Från vilken stad kunde jag söka om stöd?

Svar: Du ska söka om bidrag i den kommun där företaget är registrerat.

Fråga: Jag har två företag, ett är i min hemkommun och ett i en annan kommun. Företaget som är i den andra kommunen är en inkvartering som nu står tom – utgifter så som el och vattenanslutningar löper ändå. Kan jag ansöka om stödet från den kommunen också?

Svar: Stödet är riktat till ensamföretagare och meningen är att varje företagare bara söker om bidrag en gång.

Fråga: ”m och när jag söker stödet för ensamföretagare nu i coronatider ska jag då söka från Åbo eller Raseborg? På basis av mitt soc. signum fick jag automatiskt inmatat min firmas uppgifter. Där står det att min hemkommun (Kotipaikka) är Raseborg, och min adress (Käyntiosoite) är i Åbo.  Är det ändå så att min ”Kotipaikka” trots det är Raseborg, eller?

Svar: Företagaren ska söka om bidrag i den kommun där företaget är registrerat (YTJ-register).

Hur behandlar komunen besvär?

Fråga:  Hur går överklagan på ett negativt beslut till i praktiken? Vilken instans skall sköta besvären? Ska de till behandling till styrelsen eller är det på beslutande tjänsteinnehavarens bord? Vad blir instansen efter detta?

Svar: Besvärsprocessen följer samma protokoll som i allmänhet enligt kommunallagen, d.v.s. första steget är begäran om omprövning. Följande steg är sedan besvär till förvaltningsdomstolen.

Fråga: Finns det information om besvärsgrunderna?

Svar: De är de samma som i övriga kommunala besvär. Se paragarf 135 i kommunallagen.

Finansiering

Fråga: Vet man när kommunerna får pengarna eller en del av dem av ministeriet?

Svar: Finansieringen kommer i två rater. Först får kommunerna 20 procent och resten kommer efter att tilläggsbudgeten godkänts. Första raten torde komma inom april. Nästa på majmånads sida.