Tryck att se över skolmaten när livsmedelspriserna stiger

Rektor Marina Sjöholm vid Tölö Gymnasium i Helsingfors diskuterar med köksanställda Oskari Niironen. De allt dyrare råvarupriserna kan orsaka omställningar i skolornas matlistor.
Rektor Marina Sjöholm vid Tölö Gymnasium i Helsingfors diskuterar med köksanställda Oskari Niironen. De allt dyrare råvarupriserna kan orsaka omställningar i skolornas matlistor. (Nina Winquist)
22.8.2022

De stigande livsmedelspriserna har gjort att kommunerna inleder höstterminen under ett tryck att se över matsedeln i skolorna. Vissa kommuner såsom Tammerfors har redan gett ökade anslag för skolmaten, andra förhandlar som bäst med leverantörerna. 

På fredag bjöd de av Helsingfors skolor och daghem som använder Palvelukeskus Helsinki på biffar av bondbönor eller fiskpinnar med tartarsås, potatis, saltgurka och riven morot i Helsingfors skolor och daghem. 

I Tölö Gymnasiums ljusa och ganska bullriga matsal vid Tölö torg äter abiturienterna Aron Lönnqvist, Ulja Strang, Nemo Arle, Liam Stampone och Aaro Lehtonen med god aptit av fiskpinnarna. Ingen av dem är vegetarian. Tropisk hetta råder och de av fönstren som går att öppna är vidöppna.

Abiturienterna i Tölö äter fiskpinnar, potatis, riven morot och saltgurka på fredagen i matsalen. Från vänster Aron Lönnqvist, Ulja Strang, Nemo Arle, Liam Stampone och Aaro Lehtonen.

Tidigare i veckan såg skolans meny ut såhär:  Vegetarisk pyttipanna eller köttfärs-potatismoslåda, spenat- eller skärgårdssoppa med ägg och rågbröd, vegetarisk korma eller kalkon i sweet- & soursås med ekologisk tofu och mörkt ris och härkislasagnette eller sojabolognesepizza med flerkornsbröd.

Killarna säger att det som erbjuds i allmänhet är ”helt okej”. Alla är ändå överens om att maten kunde bli bättre.

– Vi är tacksamma för skolmaten men önskar mer variation och eftertanke i hur portionerna byggs upp, säger Aron och Ulja. 

Aron efterlyser mer kryddor. Liam påpekar att enkla pastarätter med smaklig tomatsås varken är dyra eller komplicerade att tillreda men de gillas av nästan alla.  

– Det behöver inte vara några komplicerade rätter om basingredienserna är bra, säger han. 

Maten blir dyrare  och mest stiger köttpriset. Vad skulle ni hålla kvar och vad lämna bort i skolmaten om det blir ändringar?

– Lämna absolut inte bort korngröten, säger Ulja. Den påminner om risgrynsgröt som jag gillar och mättnadskänslan håller länge. 

– Min favorit är currykycklingen som gärna får bli kvar på menyn. Den har så god vinbärssylt, utbrister Aaro. 

Tonfiskpastan och makaronilådan skulle ingen av killarna heller lämna bort. 

Också pizzan är okej.

– Den kan bra bli kvar, tycker Ian Fellman som anslutit sig till gänget med sin tallrik fiskpinnar och potatis.

Fiskpinnar är en ständig favorit i skolan.

Men det killarna kanske lite otippat tycker kunde lämnas bort är den ena av två typers daglig sallad. Varje dag finns det alternativ, oftast morot, någon gång kål och rödbeta. 

Fisken har stigit mest i pris av alla råvaror som används i skolmaten. Brukar ni äta fisk?

– Fisken brukar vara färs och är lite mjölig så ingen gillar den. Vi misstänker att den är mosade rester, lite som MacDonalds chicken nuggets, säger Liam. 

Sedan stiger en av killarna upp för att gå till närbutiken.

– Vi går nästan varje dag till butiken och köper något att dricka, ofta någon energidryck för att vi gillar smaken och den ger energi, eller varma bullar. I synnerhet om skolmaten har varit dålig den dagen.

Maten ska mätta länge

Enligt rektorn i Tölö Gymnasium Marina Sjöholm kan man gilla eller ogilla maten en dag, men den är särskilt viktig för dem som har väldigt långa skoldagar, kanske ända till klockan 16, och för dem som kanske inte får ett varmt mål mat hemma.

– Om det blir förändringar i menyn hoppas jag att det inte påverkar näringsinnehållet så att maten bara mättar för stunden. De allra flesta elever här äter redan klockan 11.15 och behöver måltider som gör att mättnadskänslan står i sig länge. Annars blir eleverna trötta och då orkar de inte koncentrera sig på skolarbetet.  

– Lärarna som äter här tycker att utbudet är bra, säger rektor Sjöholm.

Palmia börjar i slutet av månaden en andra förhandlingsrunda med kundkommunerna och städerna efter att Ukraina blev anfallet i februari. 

– Jämfört med början av året har priserna på råvaror stigit med minst 12 procent och vi vet inte var det hela slutar ännu. Priserna stiger hela tiden och mest har fisk- och köttpriset stigit, säger sektorchef Satu Grönlund. Hon ansvarar för matservicen för skolor och daghem. 

Satu Grönlund.

Som exempel nämner Grönlund hönsäggen. De har ökat i pris med över 40 procent, pasta-, ris- och sädesprodukter 20-40 procent, fisk och fiskprodukter med 40 procent, skördeprodukter och konserver 15-30 procent samt mjölkprodukterna cirka 10 procent. 

– I praktiken är alla råvaror dyrare, är Grönlunds krassa slutsats. 

Därför har Palmia sedan april förhandlat om priserna med Esbo, Helsingfors, Tavastehus, Träskända, Vanda och Riihimäki – det gäller 45 000 måltider enbart för skolor och daghem. 

Satu Grönlund säger att det inte är någon enkel åtgärd att rucka på skolmaten.

– Det handlar om mer än enbart råvarorna, påpekar Grönlund, utan också om det sociala och hälsomässiga välmåendet av våra framtida vuxna samhällsmedborgare.

De kriterier som kommunerna använder bygger sig i huvudsak på rekommendationerna för skolmat. 

Sedan beror det på kommunen vilka de övriga kriterierna är, men de gäller oftast kvalitet, personalomfång och -sammansättning, verksamhet och på vilka sätt maten produceras och transporteras.

Råvaror och personal dyrast 

Enligt Grönlund är huvudkriteriet efter dessa rekommendationer priset – procentandelen för priset kan exempelvis vara 60 procent. Kvalitet, service, hållbarhets- och etiska aspekter är de resterande andelarna. I vissa fall kan priset utgöra 100 procent.

– De största utgiftsposterna för serviceproducenten i huvudstadsregionen är råvaror och personal, säger hon.

– Ofta gör man upp ett förslag till matlista på exempelvis sex veckor med en viss procentuell andel kött, berättar Grönlund. 

– Och kött är dyrt så det diskuteras en hel del just nu. Klart är att vi inte längre har utrymme att manövrera med den prissättning avtalen gjordes upp med tidigare. Nu behövs pengar eller en förändring i matsedeln. Och ingen vill väl återgå till gröt- och vällinglinjen vi hade på 1940-talet?

Bland städer och kommuner som redan beslutit om tilläggsanslag för skolmaten är åtminstone Tammerfors. Bland andra Uleåborg, Kuopio, Kotka och Villmanstrand är redo att skjuta till medel.

Tilläggsanslag behövs

De högre priserna för mat, råvaror, energi och bränsle kommer att synas i så gott som alla kommuners budgetar redan den här hösten, befarar Sanna Lehtonen. Hon är chef för de kommunala ekonomiska angelägenheterna vid Kommunförbundet.

Sanna Lehtonen. Foto: Kommunförbundet

Många kommuner kommer enligt henne att vara tvungna att fatta nya beslut särskilt inom bildningsväsendet och social- och hälsovården.

Lehtonen säger att det som påverkar kommunernas utgifter inte bara är den allmänna prisstegringen, utan också förändringen i efterfrågan.

I klarspråk blir konsekvensen att det går åt mer pengar i kommunerna och budgetarna måste göras om. Det kan bli frågan om att lägga planerade investeringar på is eller spara in på existerande, löpande utgifter.

Sanna Lehtonen tror att kvaliteten på maten inte kommer att sjunka i det här skedet utan att de ansvariga känner sitt lagstadgade ansvar och tar till andra åtgärder först, såsom omorganisering eller utbyte av råvaror.

Hon påminner också att omställningen till andra råvaror än exempelvis kött sker inte bara inom det kommunala utan också i privathushållen.

I förhållande till årets lönevtal, som inbegriper miljarder, och vårdreformen från årsskiftet, är summorna för skolmaten i det här skedet inte betydande, enligt Sanna Lehtonen. 

HÅLL KOLL PÅ KOMMUNSEKTORN.
Beställ Kommuntorgets nyhetsbrev här