Splittring av lärarnas utbildning – bred kompetens ett sätt att garantera undervisningen i glesbygden
Då åldersklasserna blir mindre blir bredden av lärarnas kompetens allt viktigare.
Lärarnas pedagogiska studier är brokiga, eftersom de allmänna pedagogikstudierna har börjat differentieras. Detta framgår av en färsk utredning som beställts av Undervisnings- och kulturministeriet och Lärarutbildningsforumet.
Lärarutbildningsforumets ordförande Jari Lavonen säger att man beaktar utredningens resultat då man planerar lärarnas pedagogikstudier i framtiden.
Lärarutbildningen är som känt av hög kvalitet i Finland och lärarna känner att deras arbete uppskattas.
Högskolorna erbjuder dock många olika slag av pedagogikstudier.
Lavonen tänker att man nu måste fråga sig vad vi förlorar på att de övergripande kompetensgivande studierna differentieras och splittras.
– Det är viktigt att fundera på, inte bara vad man studerar utan också på vilket sätt.
Han tar exempel från ett glesbygdsområde där man kämpar för att bevara skolorna. Ifall lärarna inte har en djup och bred pedagogisk kompetens, hur väl kan de då fungera i kors på olika skolningsställen – gymnasier, yrkesskolor eller medborgarinstitut?
Han säger att ett sätt att bevara olika undervisningstjänster är att säkerställa lärarnas breda pedagogiska kompetens. Då åldersklasserna blir mindre blir bredden allt viktigare.
Utbildningspolitiken utvecklas inte i ett vakuum. Lavonen påpekar att man i diskussionerna inom branschen bör beakta responsen som insamlas både från yrkesfolk och utbildningsanordnare samt från kommuner och studeranden.
Lavonen säger att inom lärarutbildningen kunde en del av kurserna ordnas i blandade grupper med till exempel gymnasielärare och småbarnspedagoger. På detta sätt skulle de blivande lärarna få erfarenhet av olika bakgrunder och olika samhälleliga anknytningar.
I den färska utredningen beaktar man också undervisningspraktiken samt dess mängd och natur.
Lavonen säger att undervisningspraktiken allmänt sett är välskött i Finland och klarar sig också mycket bra i internationell jämförelse.
Däremot finns det rum för förbättring då det gäller induktionsfasen det vill säga tidpunkten då läraren träder i tjänst.
Detta har också uppmärksammats av OECD i Talis-rapporten (Teaching and Learning International Survey).
– Det skulle vara till hjälp för lärarens framtida orkande om hen i inledningsfasen av arbetet skulle ha ett starkt stöd från sin mentor och kunde hitta sitt eget sätt att agera.
I OECD-utredningen framgick det att de finska lärarna och rektorerna anser mentorerna vara viktiga men bara var femte skola erbjuder mentorverksamhet.
Mer bra än dåligt
- I Finland är lärarna nöjdare med sitt yrke än kollegerna i de andra forskningsländerna. De goda sidorna med jobbet väger tyngre än de dåliga.
- Situationen framgick i OECD-utredningen.
- Lärarna uppgav att den största bristen i deras yrkeskunnande ligger inom informations- och kommunikationsteknik, bedömningen av elevers lärande samt undervisningen av elever med specialbehov.
- Över hälften av de finländska lärarna uppger att det största hindret för utvecklandet av sitt yrkeskunnande är bristen på tid.
