Kommunerna klarar inte av att förverkliga elevvårdslagen

Brist på pengar och personal gör att elevvårdslagen inte fungerar som den ska. Lagen som trädde i kraft för ett år sedan har gett kommunerna högre kostnader och ökat byråkratin.

– Det har blivit svårare och i vissa fall till och med omöjligt för eleverna att få hjälp på grund av de strikta bestämmelserna om datasekretess, säger  Aila Puustinen-Korhonen, sakkunnig vid Kommunförbundet.

– Mången god praxis har skrotats i takt med lagen och i synnerhet den roll som läroanstalternas rektorer har inom elevhälsan har blivit otydligare, säger Kommunförbundets utvecklingschef Marja Lahtinen bekymrat.

Den komplicerade lagstiftningen, bristande helhetssyn, tolkningsmöjligheterna och det otillräckliga stödet till kommunerna har gjort det svårt för kommunerna  att omsätta lagen i praktiken.

70 procent av de kommuner som deltog i Kommunförbundets enkät om elevvårdslagen anser att de inte har kunnat ordna servicen enligt lagens krav. Av de samkommuner som besvarade frågan bedömer färre än hälften (45 procent) att de har ordnat  elev- och studerandevårdstjänsterna på det sätt som lagen föreskriver.

Kommunförbundets enkät visar också på svårigheter i hanteringen av helheten, eftersom lagen inte gäller alla utbildningsanordnare.

​I de kommuner som har kunnat anställa personal har lagen i första hand tillfört elevhälsan mera systematik och gett verksamheten ramar. Tillgången på service har förbättrats, eftersom elevhälsans personalresurser har kunnat stärkas genom rekrytering.
Här uppvisar kommunerna mycket stora skillnader sinsemellan.
De kommuner och samkommuner som besvarade enkäten har rekryterat eller kommer i år att rekrytera sammanlagt cirka 270 personer.

– Det är nästan hälften av vad Kommunförbundet uppskattade hösten 2014, konstaterar Sini Sallinen, sakkunnig vid Kommunförbundet..

Det är svårt att uppskatta behovet av mera personal i hela landet, vilket bland annat beror på att personal anställs både i kommuner och samkommuner, och resurserna kan fördelas inom kommunen.

Personalkostnaderna har stigit mindre än väntat också av den orsaken att tillräckligt med extra personal inte har fått anställas.

– Tillgången på personal varierar kommunvis och regionvis.  Särskilt psykologer råder det brist på. En del av skyldigheterna enligt lagen har skötts som köpta tjänster särskilt när rekryteringen inte har lyckats, säger Marja Lahtinen, utvecklingschef vid Kommunförbundet.

De kommuner och samkommuner som besvarade enkäten framför i sina svar att lagen verkställdes alldeles för snabbt. Kommunerna har inte kunnat förbereda sig på rekryteringsbehovet. Inte heller har kommunerna kunnat rekrytera personal i enlighet med lagen på grund av det ekonomiska läget.
Så här gjordes enkäten
Kommunförbundet har bedömt elevvårdslagen genom enkäter och intervjuer med sakkunniga i maj–juni 2015.
Enkäten skickades till alla 301 fastlandskommuner och 72 samkommuner. Svar kom från sammanlagt 152 kommuner och 44 samkommuner. Svarsprocenten var 50,5 bland kommunerna och 61 bland samkommunerna.
Lagen om elev- och studerandevård (1287/2013) gäller sedan 1.8.2014.
Mera information om Kommunförbundet enkät.