"Skolmaten ska få innehålla kärlek"
Skolmatens kvalitet kan höjas utan att kommunerna behöver satsa mera pengar på maten. Skolmåltiden firade sitt 70-årsjubileum på Hanaholmen.
Seminariet arrangerades av ELO-säätiö, SLC och Finlands svenska Marthaförbund i samarbete med Jord- och skogsbruksministeriet och kulturcentrum Hanaholmen.
Jord- och skogsbruksminister Jari Leppä, sade i sitt tal att skolmaten är en viktig social innovation som ökar trivseln i skolan. För 100 år sedan handlade det om soppa, välling och gröt. Skolmaten blev gratis för alla 1948.
– Vi kan göra det bättre. Vi kan erbjuda mera näringsrik mat, utveckla bordsskicket och den sociala biten. Grunderna i läroplanen måste förankras bättre i det praktiska, sade Leppä.
Han kastade bollen till kommunerna och uppmanade dem att bjuda in föräldrarna till skolorna för att bekanta sig med skolmaten.
– I offentliga matupphandlingar måste kvaliteten betonas som kriterium så att vi får etisk, ekologisk och inhemsk mat. En ny innovation som jag vill lyfta fram är att alla borde ha rätt till ett hälsosamt mellanmål en gång om dagen i skolan. Det här behövs i dagens läge då skolresorna och föräldrarnas arbetsdagar lätt blir långa.
Leppä nämnde även skolhälsoundersökningen som visar att det finns orter där upp till 60% av eleverna skippar skollunchen minst en gång i veckan.
Marjaana Manninen, undervisningsråd på Utbildningsstyrelsen gav en översikt över skolmatens evolution under årtiondenas lopp.
På 70-talet lärde eleverna sig äta nya rätter, såsom ris, pasta, sallad och frukter. På 80-talet började den avgiftsfria skolmaten omfatta även andra stadiets utbildning, och på 2000-talet har rätterna fått flera internationella inslag. Elevernas delaktighet betonas mer och mer.
Högre kvalitet lika med högre pris?
I en av paneldiskussionerna var frågeställningen huruvida kommunerna har råd att låta bli att satsa på skolmaten. Enighet rådde om att skolmatens kvalitet kan höjas utan att kommunerna behöver satsa mera pengar maten.
– I Lovisa går två procent av kommunens budget till mat för dagisbarn och seniorer. Vi har justerat menyn efter barnens önskemål. Skolmaten ska få innehålla kärlek. Om personalen gillar vad de gör, så syns det, sade Mia Heijnsbroek-Wiren, fullmäktigeledamot vid Lovisa stad.
Har man kunnig personal så gäller det att ta in dyrare råvaror och sedan förädla dem på ett smart sätt och använda kompetensen i köket.
Heijnsbroek-Wiren svarade direkt på minister Leppäs utmaning att bjuda in familjerna till skolorna.
Johan Andersson, koordinator & måltidsinspiratör vid Torsta Kunskapscentrum i Sverige har jobbat med ett regionalt projekt i Jämtland/Härjedalen där han fick som uppdrag att ”få kockarna att tagga till” i åtta kommuner.
– Det är kockarna vi ska jobba med. Vi måste skapa passion och kreativitet i skolköket, säger han med många års erfarenhet av restaurangbranschen i bakfickan.
– Har man kunnig personal så gäller det att ta in dyrare råvaror och sedan förädla dem på ett smart sätt och använda kompetensen i köket, säger han. Då kan vi få högre kvalitet med samma pris.
Sverige delar stoltheten
Eva Sundberg, sakkunnig kring mat och måltider vid Jordbruksverket i Sverige har jobbat för skolmaten i 40 år, både på kommunal- och myndighetsnivå. I Sverige infördes skolmåltiden ett par år tidigare än i Finland.
Hon skulle gärna se en jämförelse mellan Finland och Sverige gällande systemen för upphandling och självförsörjning i kommunerna. Hon jobbar med projektet MATtanken där planen är att göra en sådan jämförelse under vårens lopp.
– Jag tycker det är så härligt med stoltheten som genomsyrar den här dagen. Vi tar ibland skolmaten förgivet, säger hon.
Sverige och Finland är de enda länderna i världen som erbjuder gratis skolmat.
– Jag tror att vi på senare år har blivit lite modigare i Sverige och tar ut svängarna mer. Förut kunde man skylla på livsmedelsverket och säga ”barnen får inte vara med i köket”. Men nu är det upp till kommunerna att hitta rutiner för att inkludera barnen i köket.
Hon berättar att väldigt många svenska kommuner och skolkök är aktiva på sociala medier, för att de vill visa upp sin verksamhet. Det är vanligt med Twitter och Instagramkonton där man visar upp vad man gör.
– Jag har personligen tillägnat hela mitt yrkesliv åt decentraliseringen, för jag tror starkt på att det skapar förutsättningar för kvalitet och för att få in utbildade, engagerade kockar.
I FInland har trenden i stället gått mot en centralisering de senaste åren säger Sundberg.
