Välfärdsområdesvalet: toppolitiker tysta om sin kandidatur – kommundirektörer inte intresserade
Orpo fattar beslut inom kort. Också Paatero överväger kandidatur. Men tidsaspekten är ett problem.
Toppolitikerna säger fortfarande inte mycket om sin eventuella kandidatur i välfärdsområdesvalet i januari.
I Yles kartläggning i september avslöjade bara två av nio partiordförande sina planer. Sari Essayah (KD) säger att hon ställer upp, Harry Harkimo (Rör.) att han inte ställer upp.
Övriga partiordförande avslöjar inte sina planer.
På Kommunledningens seminarium, som ordnades i Finlandia-huset i Helsingfors, säger Samlingspartiets Petteri Orpo till Kuntalehti att han fattar sitt beslut inom en nära framtid.
– Jag har inte ännu fattat ett beslut. I egenskap av partiets ordförande leder jag för tillfället valförberedelserna, både sett till innehållet och till kandidatrekryteringen.
Överväger gör också kommunminister Sirpa Paatero (SDP). Till Kuntalehti säger Paatero att utmaningen är att få tiden att räcka till. Vid sidan av ministeruppdraget sitter hon också i fullmäktige i Kotka.
Paatero säger att det är vettigt att förena kommunal- och rikspolitiska uppdrag, men ytterligare ett uppdrag, inom det nya välfärdsområdet, kan visa sig vara för mycket.
– Något slutligt beslut har jag ändå inte tagit.
I Kommunmarknadsstudion i september förde Kommunförbundets forskningschef Marianne Pekola-Sjöblom samma aspekt: tiden räcker knappast till för politiker att på allvar kunna sköta förtroendeuppdrag på tre förvaltningsnivåer.
Tidigare hade SFP:s ordförande Anna-Maja Henriksson önskat en överenskommelse mellan partierna om att partiledare och ministrar inte skulle ställa upp i valet. Någon sådan överenskommelse blir inte av, konstaterade partisekreterare Fredrik Guseff i en intervju för Kommuntorget.
Omfattande rätt att kandidera
Rätten att ställa upp i det första välfärdsområdesvalet är mer omfattande än i kommande val. Det här eftersom den personal som för närvarande sköter uppgifter i kommuner och samkommuner övergår till välfärdsområdena först i början av 2023.
Valbarheten kan inte begränsas på förhand på basis av ett anställningsförhållande. Därför tillämpas de begränsningar av valbarheten som baserar sig på anställningsförhållandet inte vid det första välfärdsområdesvalet.
Nästan alla som övergår i anställning hos välfärdsområdena, och som för närvarande är anställda hos kommuner och samkommuner, kan alltså ställa upp i valet i januari.
Rätten att kandidera betyder att också tjänsteinnehavare i kommunerna och samkommunerna som har en ledande ställning, och som på grund av sin nuvarande uppgift inte kan vara kommunala förtroendevalda i sin egen organisation, kan ställa upp som kandidater. Det här gäller till exempel kommundirektörer.
Kuntalehtis kartläggning visar ändå att intresset för att ställa upp i valet i januari är svalt.
I augusti svarade 113 kommundirektörer, ungefär 37 procent, på tidningens enkät. Bara en var säker på sin kandidatur, medan åtta övervägde att ställa upp.
En klar majoritet, 97 kommundirektörer, var inte intresserade av att kandidera.
Valet ordnas den 23 januari. Nya fullmäktige ansvarar för social- och hälsovårdens och räddningsväsendets uppgifter från ingången av 2023.
Enligt vallagen ska kandidatansökningarna lämnas in till välfärdsområdesvalnämnderna senast den 14 december i år före kl. 16. Kandidatuppställningen och kandidatnumren fastställs sedan 23 den december.
