Vem ska betala partiskatten?
Frågan om hur partierna lokalt skall finansieras är aktuell då arbetet med en ny kommunallag tar form.
I dag finansieras partiernas kommunorganisationer via en ”partiskatt” som betalas av de förtroendevalda. Ordet partiskatt är missvisande, eftersom vår skattelagstiftning inte känner till någon sådan skatt, men så har den ändå alltid i folkmun kallats.
Det är fråga om en frivillig avgift, på mellan 15 och 30 procent, som den förtroendevalda betalar till sitt parti. Procenten varierar mellan olika partier och olika kommuner. Kommunens ekonomibyrå betalar summan till de lokala partierna genom att dra bort den från de förtroendevaldas arvoden. Som grund för denna ”skatteindrivning” finns ett avtal som gjorts mellan partiet och den förtroendevalda.
Det finns flera skäl att nu revidera detta förfarande som har sina historiska orsaker. Samtidigt är det viktigt att skapa ett nytt alternativ för lokalt partistöd.
En orsak är att det har visat sig att partier redan i samband med kandidatnomineringen krävt att få sin del av partiskatten, ”om du inte betalar vår del så kommer du inte på vår lista”. Det här har Kommunförbundets jurister ställt sig kritiska till med demokratimotiveringar: alla ska ha jämlika möjligheter att ställa upp i val.
En annan orsak är att partiskatten varierar, vilket betyder att olika förtroendevalda betalar olika summor. Det är inte jämlikt vare sig mellan de förtroendevalda från olika partier eller mellan partierna.
Man kan också fråga sig vad som ska bli kvar i handen för den förtroendevalda. Statistik visar att förtroendeuppdragen i kommunerna kräver allt mera tid samtidigt som arvodena är låga. Är det rätt att förtroendeuppdrag blir en lyx för de som har råd, tid och intresse?
Det är också intressant att notera att de hel- och halvdagspolitiker som finns i dag inte av sina arvoden betalat partiskatt med motiveringen att det är fråga om ”betald tid”. Varför är det inte betald tid för de andra då? Hur skall detta skötas då det står helt klart att framtiden för med sig flera hel- och halvdagspolitiker?
I alla de andra nordiska länderna stadgas i lag om hur partierna finansieras på det lokala planet. I Danmark och Island betalas en summa som partiet får på basis av rösterna som getts i senaste fullmäktigeval. I Norge får det lokala partiet ett stöd som beror på hur många som har blivit invalda i fullmäktige, samt ett grundstöd. I Sverige fattar fullmäktige beslut om stödet. Där säger lagen klart att man vill stärka de politiska partiernas ställning i den kommunala demokratin.
De lokala partiernas roll som medborgarorganisationer som stöder och stärker kommunens beslutsfattare går inte att förbise. De behövs och är viktiga demokratiska element. Nu gäller det att se över deras lokala finansiering på ett sätt som är öppet, transparent och likvärdigt.
