Haveri vill flytta mera än vården från kommunerna
De självstyrande regionerna borde få många fler uppgifter än social- och hälsovården, säger professor Arto Haveri.
Redan i oktober ska antalet vårdområden, och varifrån pengarna till vårdområdena ska komma, slås fast. Mycket är öppet men Arto Haveri, professor i kommunal politik vid Tammerfors universitet betonar att de nya områdena inte enbart borde ansvara för social- och hälsovården utan vara självstyrande områden med ansvar också för trafik-, energi-, och miljöfrågor – åtminstone de uppgifter som landskapsförbunden och NMT-centralernas idag styr över, möjligen också fler frågor.
– De första valen till de nya områdenas beslutande organ kan till och med gå i stöpet om områdena enbart ansvarar för social- och hälsovårdsfrågor, säger Haveri, som har suttit i den utredningsgrupp som förberett beredningen av strukturreformerna för ministeriet.
Visionen är enligt Haveri att en stor del samkommuner kan upphöra och att man kan minska antalet förtroendevalda med sammanlagt ett tusental.
– De självstyrande områdena borde ha alla frågor som utvecklar området på sitt bord medan staten borde sköta tillstånd och övervakning.
Tjänstemannaförslaget är 9-12 självstyrande vårdområden. Samlingspartiets Lenita Toivakka har föreslagit fem stora vårdområden. vilket enligt Haveri är för litet för att invånarna ska kunna identifiera sig med regionen.
Tidtabellen är snabb och många frågor är fortfarande öppna, bland annat finansieringen. Regeringens alternativ var antingen kommun- eller statlig finansiering. Den kommunfinansierade modellen stupade i grundlagsutskottet. Problemet med statlig finansiering är enligt Haveri att tjänstemännens viktigaste roll inom regionerna reduceras till att lobba för att få pengar. Om de självstyrande områdena får uppbära skatt blir tjänstemännens ansvar tydligare.
Direkta påföljder för kommunerna efter reformerna är:
- Inget ansvar över social- och hälsovården.
- Kommunerna kan bolagisera vården och sälja tjänster till de självstyrande regionerna.
- Inget bestående finansiellt ansvar och färre antal uppgifter.
– En del kommuner använder vårdpengarna för andra uppgifter och vice versa. För många innebär reformen stora förändringar i hur budgeten ordnas, säger Haveri.
Det står klart att man i många kommuner upplever strukturreformen som dramatisk med tanke på identiteten och att fråntas uppgifter och ansvar.
– Det viktigaste i första skedet är att slopa tanken om att allt är förlorat och tron om att inga möjligheter finns längre. Man måste jobba aktivt med att bygga upp identiteten.
