Digital information lika värdefull som pengar
Personregister. Kartor. Molntjänster och databaser. Kommunerna hanterar enorma mängder digital information varje dag. Ändå är våra kommuner så gott som osynliga i EU:s strategi för en digital inre marknad.
– Känner EU inte till att våra skolelever använder molntjänster varje dag? Att kommunerna började digitalisera sin markplanering och karthantering redan för 15 år sedan? Vet inte EU att de kommunala myndigheterna dagligen tar ställning till hur de ska hantera sina personregister, frågade Kommunförbundets jurist Ida Sulin när deltagarna i Kommunmarknadens internationella seminarier diskuterade EU:s strategi för en digital inre marknad.
Målet med strategin är den samma som EU:s övergripande mål: Fri rörlighet av digitala tjänster mellan medlemsländerna på en gemensam inre marknad.
– Idag har EU 28 medlemsländer och 28 olika digitala marknader, konstaterade Lauri Tenhunen, sakkunnig i EU-frågor på statsrådets kansli.
Ett exempel på hur dåligt den digitala inre marknaden fungerar är geoblockeringen av de nationella tv-kanalerna. Nationella tv-program kan i allmänhet inte ses utomlands av bland annat upphovsrättsliga orsaker.
– Att göra tv-programmen tillgängliga i hela EU blir svårt. Vi har varierande nationell upphovsrättslagstiftning och konsumentskyddslagstiftning i medlemsländerna och den borde i så fall harmoniseras. Därtill är momsen på digitala tjänster olika, trots att EU har försökt förenhetliga den, påpekade Tenhunen.
I EU:s strategi för en digital inre marknad siktar man på att göra tillgången till digitala varor och tjänster bättre för både konsumenter och företag. En fungerande digital marknad förenklar och sparar pengar. Kommissionen räknar med att en fullt fungerande digital inre marknad bidrar till ekonomin med 415 miljarder euro per år och skapar hundratusentals nya jobb.
Även kommunerna ser en potential i en fungerande digitalisering. Inom t.ex. markanvändningen (kartor m.m.) är det möjligt att spara 260 miljoner euro per år bara i personalkostnader, i fall det skapas en fungerande teknisk lösning som ger myndigheterna gemensam och automatisk tillgång till karttjänsterna i vårt land.
Kommunerna sitter också på en annan digital guldgruva, nämligen personregistren.
– De är lika värdefulla som pengarna i kommunernas kassor. Men på samma sätt som med kommunens pengar måste vi veta när den digitala informationen är ”min” och när den är ”din”. Och vi måste också veta när den kan delas med andra, sade Ida Sulin.
