Missnöjet pyr i sammansatta kommuner
Mest skeptiska mot det politiska beslutsfattandet är invånarna i kommuner med svag ekonomi och i kommuner som fusionerats, visar Kommunförbundets enkät bland 12 500 finländare. Av de tvåspråkiga kommunerna är Esboborna nöjdast medan invånarna i Raseborg mest kritiska.
Finländarna följer aktivt informationen om beslutsfattandet i hemkommunen, men bara en tredjedel uppger sig vara intresserad av kommunpolitiken.
– Invånarna är skeptiska särskilt i sammanslagna kommuner, i kommunernas randområden och i kommuner med svag ekonomi, säger Marianne Pekola-Sjöblom, forskningschef vid Kommunförbundet.
Möjligheterna att påverka och delta, språkförhållandena i kommunen och känslan av identifikation är andra faktorer som påverkar invånarnas inställning till hemkommunen.
Kommuninvånarna tillfrågades om sitt förtroende för beslutsfattandet som en del av programmet för utvärdering av reformerna i kommunerna.
– Ordet politik smakar inte så bra i kommuninvånarnas mun, men visst följer de med kommunalpolitiken och beslutsfattandet via medier. Det som lyfts fram i medierna påverkar garanterat invånarnas attityder till hemkommunen, säger Marianne Pekola-Sjöblom.
Kommuninvånarna tror allt mer på den egna kommunens attraktionskraft. Majoriteten, 56 procent av invånarna, bedömde att hemkommunen skulle placera sig rätt bra eller mycket bra i den imaginära ”bra att bo och leva i-tävlingen” mellan kommunerna. Men det finns stora skillnader både mellan kommunerna och inom den egna kommunen.
Esboborna nöjda, Raseborgsborna kritiska
Av de tvåspråkiga kommuner som deltog i undersökningen var inställningen till hemkommunen som en bra plats att bo i mest positiv i Esbo. Där gav hela 80 procent resultatet bra. I Raseborg är man mest kritisk, endast 22 procent gav resultatet bra och 38 procent dåligt.
Språkförhållandena i kommunen visar också intressanta skillnader i inställningen till hur det är att bo i kommunen. I Korsholm är de svenskspråkiga mycket nöjda medan de finskspråkiga i kommunen är måttligt nöjda. I Sibbo är förhållandet mellan svensk- och finsspråkiga väldigt jämnt, bägge är rätt nöjda. I Raseborg är däremot de finskspråkiga väldigt missnöjda, medan de svenskspråkiga är snäppet positivare.
En skeptisk eller kritisk attityd till det kommunala beslutsfattandet är vanligare än en förtoendefull. Många upplever att beslutsfattarna inte lyssnar på invånarna. I de tvåspråkiga kommunerna är förtroendet för det kommunala beslutsfattandet störst i Korsholm och lägst i Raseborg. Högst är förtroendet bland personer över 70, högt utbildade, personer i ledande yrkespositition, pensionärer och de som jobbar inom en organisation eller förenig.
– Väldigt många av de som deltog tycker att det är bra att vi undersöker attityderna men frågar samtidigt om deras svar har någon betydelse. Beslutsfattare: lyft fram enkäten så att kommuninvånarna själv ser att ni har sett resultaten och reagerar på dem! uppmanar Pekola-Sjöblom.
Tom Simola har mångårig erfarenhet av att leda en kommun, först som kommundirektör för Kimitoön och nu som stadsdirektör i Raseborg.
– Kimitoön är den kommun i Svenskfinland som har den starkaste ekonomin. Det som förändrats under mina år som kommundirektör är vindkraftsfrågan, avloppsfrågan och FN Steals konkurs i Dalsbruk.
Simola säger att samgångsaspekten påverkat klimatet negativt. Många föreningar är emot allt.
-Journalisterna har ett väldigt stort ansvar när det gäller att forma attityderna. Rapporterar man felaktigt lever uppfattningarna kvar länge.
I Raseborg är utmaningarna enligt Simola helt andra.
– Ekonomin har länge varit dålig, de finskspråkiga upplever att de är andra klassens medborgare. En av mina största uppgifter är att skapa förtroende. Förutom att se över strukturerna i verksamheten gäller det också att skapa en ny identitet som handlar om staden Raseborg.
I Upplands-Väsby, en kommun i Stockholmsområdet har man jobbat mycket med medborgardialoger och bjudit in intressegrupper för att samtala om attityderna i kommunen. Det handlar också om att engagera den tysta majoriteten.
Forskningsprogrammet ARTTU2
• Enkäten till kommuninvånarna är en del av forskningsprogrammet ARTTU2
• ARTTU2 följer upp hur redan genomförda och kommande reformer påverkar servicen, ekonomin, demokratin och ledningen samt personalresurserna, samhällsstrukturen och livskraften i kommunerna.
• I forskningsprogrammet deltar 40 kommuner av olika typ, av dem är tio svensk- eller tvåspråkiga nämligen Esbo, Karleby, Kimitoön, Korsholm, Raseborg, Sibbo, Vasa, Vanda, Vörå och Åbo.
• Enkäten skickades till sammanlagt 31 950 vuxna invånare enligt ett urval ur Befolkningsregistercentralens register.
• Enkäten genomfördes 27.3 –29.5.2015.
• Den besvarades av 12 576 personer.
• De första undersökningsresultaten som gäller de förtroendevaldas ställning presenterades under Kommunordförandedagen i Vanda onsdagen den 10 juni.
