Kronoby vill fortsätta vårdsamarbetet över landskapsgränsen
Kronoby flaggar för fortsatt vårdsamarbete över landskapsgränsen också efter det att vårdreformen trätt i kraft. Om valfriheten inom vården begränsas i reformen, kan en folkomröstning om landskapstillhörigheten bli aktuell i kommunen.
Kronobys landskapstillhörighet har länge varit en omtvistad fråga. Kommunen är beläghen i det nordligaste hörnet av Svenskfinland. Kronoby hör till Österbotten, men inom social- och hälsovården har samarbetet i huvudsak skett i nordlig riktning under lång tid. Sedan några år tillbaka är Kronoby medlem i samkommunen Soite med Karleby som centralort.
Kommunfullmäktiges ordförande Bengt-Johan Skullbacka (SFP) anser att hans hemkommun måste förbli en del av Österbotten. Samtidigt vill Skullbacka fortsätta det konstruktiva samarbetet med Mellersta Österbottens landskap — inom allt från social- och hälsovården till kultur- och fritidssektorn.
— Vi behöver inte samarbeta med Mellersta Österbotten till 100 procent i vårdfrågor. Även om Kronobybor sällan söker sig till Vasa centralsjukhus finns det invånare som väljer det alternativet. Bland annat tack vare att cancervården i Vasa är högklassig.
— Samtidigt tycker jag att Mellersta Österbotten är ett för litet landskap med en rätt betydande prognostiserad befolkningsminskning fram till 2040. Vid en eventuell fusion mellan landskapen Norra Österbotten och Mellersta Österbotten vore vi verkligen en avlägsen utpost som medlem i Mellersta Österbotten, säger Skullbacka.
Pro Kronoby-rörelsen för landskapsbyte
Splittringen inom Kronoby har länge varit markant i landskapsfrågan. I kommunalvalet 2017 hade Pro Kronoby-rörelsen, som vill överföra Kronoby till Mellersta Österbotten, stor framgång och fick tio mandat. Många företrädare kommer från kommundelen Nedervetil men i praktiken finns det anhängare i hela kommunen.
En engagerad Pro Kronoby-profil är Sixten Dalvik som är första viceordförande i kommunfullmäktige.
För några år sedan undertecknade 564 kommuninvånare ett initiativ om en rådgivande folkomröstning om Kronobys landskapstillhörighet. Ärendet lades dock på hyllan när processen med den nationella social- och hälsovårdsreformen avstannade häromåret.
— Frågan om ett landskapsbyte kan aktualiseras igen speciellt om villkoren för valfrihet inom vården försämras och samarbetet mellan Soite och Österbottens välfärdsområde inte blir av. Avståndet till Vasa är definitivt för långt. Det kan handla om upp till 140 kilometer, konstaterar Dalvik.
Sixten Dalvik ser helst att Kronoby fortsätter som självständig kommun. Samtidigt betonar han att det är Karleby som är ”staden” för de flesta invånarna i hemkommunen.
— Det är fullt möjligt att Pro Kronoby-rörelsen nominerar kandidater i kommunalvalet 2021. Ifall en folkomröstning ordnas bör resultatet beaktas av beslutsfattarna. Annars är det fråga om en diktatur, säger Dalvik.
Plusresultat i den kommunala ekonomin
Tf kommundirektör Ulf Stenman säger att det gäller att avvakta i väntan på hur den aktuella landskaps- och social- och hälsovårdsreformens framskrider.
— Utlåtanderundan pågår för närvarande. Om valfriheten inom vården skulle begränsas kan frågan om en folkomröstning om landskapstillhörigheten utredas igen.
Enligt Stenman kan Kronoby samarbeta i alla väderstreck.
— Det är ett språkligt, kulturellt och politiskt randområde med en speciell historia, säger Stenman.
Kommunpolitiken i Kronoby har inte varit befriad från hetsigheter och övertramp. Stenman har strävat efter att bygga upp ett konstruktivt, politiskt diskussionsklimat i kommunen.
— Idag betecknar jag den lokala beslutskulturen som god. På samma gång är det svåra frågor som behandlas, säger han.
I en tid då permitteringsbeskeden duggar tätt i den kommunala världen kan Kronoby ståta med ett plusresultat för fjolåret. Också under det innevarande året väntas en positiv utgång.
— Dagsekonomiskt sett klarar sig kommunen hyfsat. Men vad gäller den ekonomiska balansen är vitsordet lägre. Skattesatsen på 22 procent är för hög. Lånebördan på cirka 3 700 euro per invånare är högre än det nationella genomsnittet, kommenterar Stenman.
”Slå inte sönder det som fungerar!”
Fotnot: När ministrarna Krista Kiuru (SDP) och Thomas Blomqvist (SFP) besökte Österbotten och Mellersta Österbotten i början av veckan, var Kronobys vårdsamarbete över landskapsgränsen föremål för diskussion. Såväl Kiuru som Blomqvist anser att Kronoby kan fortsätta köpa vården från Mellersta Österbotten utan att behöva byta landskap. Lösningen är enligt ministrarna ett samarbetsavtal mellan landskapen Österbotten och Mellersta Österbotten.
—I fall det inte är möjligt måste vi se över langstiftningen. Vi ska inte slå sönder det som fungerar, sade Blomqvist i en artikel i Österbottens Tidning.
Kronoby kommun
- Grundades 1969 genom sammanslagning av primärkommunerna Kronoby, Nedervetil och Terjärv.
- Har 6 445 invånare (april 2020).
- Språklig fördelning: svenska 79 procent, finska 18,1 procent, andra språk 2,9 procent.
- Politisk fördelning i kommunfullmäktige: SFP 16, Pro Kronoby 10, KD 1.
- Näringsstruktur: primärnäringar 11,5 procent, industri 31,5 procent, tjänster 47,7 procent.
- Arbetslöshet före coronakrisen: 3,5 procent (februari 2020).
