Yles enkät visar att finländarna vill det som Kommunförbundet förespråkat länge: ändra religionsundervisningen
En reform av undervisningen i religion och livsåskådning skulle spara kommunerna minst 25 miljoner euro årligen.
Finländarna är redo att slopa undervisningen i religion och livsåskådning i skolorna och ersätta dessa med ett ämne där alla elever deltar, oavsett egen trosuppfattning.
Det här framgår av den enkät Yle låtit göra. Hela 70 procent av de som deltog i undersökningen höll med om att ämnena religion och livsåskådning borde ersättas med ett nytt ämne som behandlar alla världsreligioner.
Krävande undervisning för kommunerna
Resultatet har väckt diskussion, vilket gläder bland annat undervisningsminister Li Andersson (VF), men tanken att reformera religions- och livsåskådningsundervisningen är ingalunda ny. Kommunförbundet har förespråkat en liknande förändring sedan 2000-talets början.
Terhi Päivärinta, direktör för undervisning och kultur på förbundet, säger att det handlat om att underlätta för kommunerna. I dagsläget är kommunerna skyldiga att ordna undervisning i en religion som minst tre elever hör till, och det behöver inte handla om stora kommuner för att det ska bli många grupper, säger Päivärinta.
– Det är rätt krävande för kommunerna. Ett gemensamt ämne skulle underlätta. Det är också en jämställdhetsfråga eftersom elever som hör till en evangelisk-luthersk församling i dagsläget inte får välja livsåskådning. Åtminstone det borde ändras.
Det finns också andra argument för att ersätta undervisningen i religion och livsåskådning. När Kommunförbundet sett över hur man kunde minska på uppgifterna för kommunerna, och bland annat föreslagit en förändring i timplanen, så har man kommit till att en gemensam undervisning i grundskolan och gymnasiet skulle spara 25 miljoner euro på årsbasis.
Den utredningen gjordes 2014. Inbesparingen är sannolikt större idag, säger Päivärinta.
Känslig politisk fråga
Vad skulle då ersätta undervisningen i religion och livsåskådning? Kommunförbundet har förespråkat en sorts religionsvetenskap, ett ämne som kunde falla under rubriken ”etik” och vara med livsåskådningsbaserat, men som också kunde anpassas enligt årskurserna.
Kommunförbundets tidigare förslag har fallit för döva öron och Päivärinta säger att det är en politiskt känslig fråga. Hon är förvånad över att förslaget får ett så starkt stöd i Yles enkät men tror inte att en förändring blir lättare för det.
– Det här med att ta bort religion från läsordningen är känsligt. Det märktes också hur ministrarna Li Andersson och Hanna Kosonen (Centerns vetenskaps- och kulturminister) talade om frågan i går. Kosonen var betydligt försiktigare.
Päivärinta ser inga uppenbara risker med den förändring som Kommunförbundet förespråkar, även om förändringen säkert inte skulle uppskattas av alla och också innebära att religiösa samfund tar på sig ansvaret att undervisa i respektive religioner.
I slutändan handlar det enligt Päivärinta om att religionsundervisningen i sin nuvarande form är väldigt resurskrävande för kommunerna även om själva undervisningen i timantal är begränsad.
Enligt Päivärinta visar resultatet av Yles enkät att det är hög tid att utreda hur undervisningen kunde göras likvärdig för alla, och att timfördelningen ändras enligt det.
