Strulet med inkomstregistret förklarar bara en del av den haltande prognosen, säger Skatteförvaltningens sakkunniga.

Det nya inkomstregistret har skapat rubriker under sensommaren. Bland annat sänkte Kommunförbundet sin prognos för kommunalskatten med 400 miljoner euro.

Orsaken är att redovisningen av förskottsinnehållningar på löner, pensioner och beskattningsbara inkomster inte hållit samma takt som prognosen. Enligt Kommunförbundets prognos ska förskottsinnehållningen öka med 3 procent, men under årets första hälft sjönk den med 1,1 procent.

Skulden för att inflödet av skatteinkomster är långsammare än beräknat har lagts på själva inkomstregistret. Systemet är nytt och har haft en del tekniska problem.

Inkomstregistret bara en del av problemet

Nu har Skatteförvaltningen utrett situationen och överlämnat en rapport till Finansministeriet. Enligt den rapporten kan bortfallet inte förklaras enbart med de tekniska problemen och med arbetsgivarnas ovana att använda inkomstregistret.

Enligt Skatteförvaltningens utredning kan enbart 79 miljoner euro av det i dagsläget 600 miljoner euro stora underskottet förklaras av uteblivna förskottsinnehållningar.

– Den logiska slutledningen är att det handlar om något annat än brister i systemet, säger Sami Varonen, ledande skattesakkunnig vid Skatteförvaltningen.

Varonen säger att det bland annat finns två skäl till varför det kommit in mindre förskottsinnehållning än beräknat. Båda har att göra med skattekortreformen.

Dels har det nya skattekortet enbart en inkomstgräns för hela året, inte månadsvis som tidigare. Dels finns det inte längre någon skild beskattning för biinkomster.

Få löntagare har överskridit årsinkomstgränsen under årets första hälft. Det påverkar förskottsinnehållningen. Likaså påverkas förskottsinnehållningen av att det inte längre finns en högre skatteprocent för biinkomster, säger Varonen.

– De här förändringarna har inte beaktats i prognoserna, säger Varonen.

Ingen jämförbara data

Ett skäl till varför förändringarna inte har beaktats är att inkomstregistret är nytt. Den data som registret skapar är därmed också ny, och det har inte funnits något att jämföra med.

På Twitter ondgör sig bland annat Kommunförbundets vice vd Timo Reina över att skattekortreformens inverkan uppdagats först nu.

”Turbulensen är övergående”

Överlag betonar Varonen att det är det nya sättet att redovisa förskottsinnehållningen – alltså i realtid varje månad, i stället för vid beskattningsårets slut – som gör att prognoserna inte har hållit. Tidigare har man helt enkelt inte vetat hur förskottsinnehållningen fördelar sig över året.

– Pengarna är inte försvunna, de är på väg.

Enligt Varonen kommer prognoserna alltså att stämma, men förändringen i systemet kommer att synas en bit in på nästa år. Sedan normaliseras situationen.

– Till kommunerna vill jag säga att turbulensen är övergående. När vi får data för hela året kommer vi att kunna beakta det i kommande prognoser, men vi kan inte göra det för detta år.

Varonen säger att han förstår att för kommunerna är de månatliga inkomsterna viktiga, även om mindre skattemedel en månad kompenseras av mera en annan och på årsbasis så jämnar inkomsterna ut sig.

Arbetet fortsätter

Dessutom lovar Varonen att Skatteförvaltningen fortsätter söka efter avvikelser i systemet och fortsätter utreda, också i samarbete med Kommunförbundet. Utredningen som nu överlämnats till Finansministeriet är inte den sista.

I går krävde Kommunförbundet att skattemyndigheterna snabbt skapar sig en heltäckande situationsbild av konsekvenserna för den kommunala ekonomin, vidtar korrigerande åtgärder och minimerar skadorna av tvära kast.

Skatteförvaltningen har på Twitter betonat fördelarna med inkomstregistret och bedyrat att registret till stora delar fungerar och är ett steg framåt. Läs den Twitter-tråden här:

Ämnen
inkomstregister kommunekonomi Sami Varonen Timo Reina

Keskustele

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Läste du redan?