Toppbetyg för personal och service på Pargas hälsostation
Kostnadskalkyler förklarar inte allt. Vårdkvalitet uppstår när människor möts. I Pargas känner vårdpersonalen sina patienter och kommunikationen sker smidigt på två språk. En erfaren personal som brinner för sitt jobb, men hur länge räcker personalen till?
Institutet för hälsa och välfärd utförde en kundenkät där Pargas hälsostation fick toppbetyg av sina kunder.
– Jag är jättestolt över personalen, medeltalet var 4,5 och vi låg på 4,7. Vi har diskuterat och betonat hur viktigt det är att vara serviceinriktad, säger t.f. vårdchef Janette Sundqvist.
Årets kvalitetshälsocentral 2018
- Pargas hälsostation utnämndes till årets kvalitetshälsocentral 2018 för sitt förebyggande arbete mot kroniska sjukdomar. Pargas hör till de bästa vårdplatserna i landet gällande diabetes, blodtrycks- och kranskärlsjukdomar.
- Resultatet i en kundenkät som Institutet för hälsa och välfärd gjorde publicerades i mars. Pargas låg över landets medeltal med vitsordet 4,7 på skalan 0-5.
- De högsta vitsorden fick kundservicen och personalens kunnande.
- Även i skärgården var feedbacken positiv. Naguborna var allra nöjdast medan Houtskär hade de jämförelsevis lägsta betygen.
I enkäten lyfts det fram att patienten ofta får besöka samma läkare. Sundqvist nickar men skyndar med att påpeka att läget snabbt kan ändra.
– Just nu har vi en övergångsperiod i och med pensioneringar och lediganslagningar av tjänster.
Social- och hälsovårdsministeriet uppger att personalstyrkan inom vården måste utökas med 200 000 arbetstagare tills 2035.
– Bristen på utbildad personal är vår största utmaning. Vi har brist på både läkare och vårdpersonal, vilket påverkar hur snabbt patienten får en tid.
Sundqvist berättar att 72 000 personer inom vårdbranschen har bytt yrke eller flyttat utomlands. Det största problemet är bäddavdelningarna, där personalen länge varit underbemannad.
– Arbetet är givande men tungt. När jag började arbeta ville jag gärna ha treskiftsarbete för att tjäna pengar. Men idag värdesätter ungdomar sin fritid och vill inte binda sig vid en fast anställning. Lönen är heller inte bra, säger Sundqvist.
Krisen drabbade inte kunderna
Förra sommaren var ovanligt turbulent för vårdsektorn i Pargas. Totalt ägde fyra nya rekryteringar rum. Både vårdchef Sundqvist och social- och hälsovårdsdirektör Miia Lindström sitter på tillfälliga poster. Lindström valdes till vårdchef i juli i fjol, och klev in som t.f. social- och hälsovårdsdirektör i oktober.
Turbulensen föregicks av en enkät om arbetsklimatet som en arbetsgrupp i social- och hälsovårdsnämnden låtit göra i april 2018. Det uppdagades att personalen mådde dåligt.
– Det fanns ett missnöje på grund av bristande ledarskap och turbulens inom ledningen, säger Sundqvist.
– Det var någon sorts kris som spred sig inom social- och hälsovården. Den gällde personalen men drabbade inte servicen, som vi kan se på kundernas respons, säger Lindström.
I januari i år publicerade arbetsgruppen en rapport med åtgärdsförslag.
– Nu jobbar alla avdelningar och enheter med sina egna bitar och funderar på vad som kan förbättras. I juni rapporterar Miia Lindström till nämnden om hur det gått, säger Sundqvist.
Tvåspråkig vård som bäst
Trots krisen är det just personalen som fått ros i THL:s enkät.
– De känner patienterna på de mindre orterna och kan skräddarsy lösningar åt dem. Jag tror stenhårt på att vi har en personal som binder sig till sitt jobb och är engagerad. Många har jobbat länge i huset och känner varandra och har byggt upp bra team, säger Lindström.
Pargasborna är 15 000 till antalet och ökar med tusentals sommargäster under sommarhalvåret. Språkförhållandena är 50-50.
– Det kan jag svära i sten på, tvåspråkig vård får man i Pargas och det kan vi vara stolta över. Jag har jobbat på andra ställen, men jag har inte sett att det skulle fungera så här bra någon annanstans.
Lindström tror att det stora universitetssjukhuset i Åbo är en faktor.
– Nästan alla Pargasbor har erfarenheter därifrån. Åbo är stort och finskt, vilket kanske höjer uppskattningen för det vi har i Pargas.
Hur skulle Pargas reformera vården?
– Det är viktigt att bevara primärvården här. Det har funnits en oro över att det försvinner tjänster från Pargas, för att inte tala om skärgården, säger Lindström.
– Inom äldreomsorgen har vårdbehovet ökat explosionsartat. Vi köper in en del tjänster av Folkhälsan och Attendo, men vi har kontroll över verksamheten.
Om du bor i Korpo finns det inga valmöjligheter.
I större saker har vi avvaktat och riktat blicken mot landskapet, säger Lindström. Vad tänker Åbo och sjukvårdsdistriktet?
Sundqvist flaggar för det som i reformarbetet gått under benämningen social- och hälsostation (på finska sote-keskus).
– Det borde vara möjligt att få specialkunskap på plats och ställe. Vi har redan en psykiater som kommer utifrån. Varför skulle vi inte kunna få hit någon inom kirurgi eller inremedicin?
Skärgården ett kapitel för sig
Ungefär 5000 människor bor i skärgården. Alla de forna skärgårdskommunerna – Houtskär, Iniö, Korpo och Nagu – har en egen hälsostation som är öppen varje vardag.
– Utmaningarna i skärgården är annorlunda. Vi har en vikariepool, men ibland måste patienterna söka sig till grannön för att få vård. Kvällar och helger är det Åbo som gäller, säger Lindström.
I skärgården finns två sjukskötare och en hälsovårdare som har rätt att skriva ut recept. Läkartider kan skötas på distans som ett skype-möte.
– Det är livsviktigt för att hålla kvar servicen, säger Sundqvist.
Utifrån har det hörts kritiska röster om det faktum att det finns en hälsostation på varje ö i skärgården, berättar Lindström.
– Visst är det dyrt, men tänk på skärgårdsbornas livskvalitet. Om du är förkyld och behöver ett sjukintyg skulle du vara tvungen att åka flera timmar.
I reformandans namn borde enheterna koncentreras, men i skärgården går det inte.
– Om du bor i Korpo finns det inga valmöjligheter. Det finns bara den service som finns, eller så blir det Åbo. Det som vårdreformen skulle ha åstadkommit på nationell nivå – tillgänglig vård och flera aktörer – är inte möjligt för oss, säger Lindström.
– Samarbete är A och O och det är viktigt att vårdpersonalen vågar konsultera läkare, speciellt när det gäller de speciella förhållandena i skärgården. Jag tror på min personal och på läkarna. De brinner för sitt arbete, säger Sundqvist.
Vad tycker Pargasborna?
Pargasborna Heidi och Anton Lindfors väntar på Antons tid till skolläkaren på Pargas hälsostation. Heidi jobbade här som jourhavande läkare för över tio år sedan, men böt sedan till den privata sektorn. På den tiden funkade det inte så bra med att få läkartid, säger hon.
– Vi går väldigt sällan hit. Det skulle ha tagit en månad att få tid till laboratorieprovet, så vi valde att komma hit och köa med nummerlapp istället. Det är inte optimalt jämfört med vården på den privata sidan där man får tid genast.
– Jag tycker det borde gå att boka tid endast via en erfaren jourskötare eller läkare som tar emot och intervjuar och sedan bestämmer vad som ska göras.
– Det positiva är att man får service på svenska och tid relativt snabbt. När det kommer till specialistvården har jag bekanta som fått vänta väldigt länge innan de blivit remitterade vidare, säger Micaela Nyström som sitter i kön till laboratoriet.
Emelie Hansen och dottern Ennie har valt att gå till hälsostationen i Pargas i stället för S:t Karins där de bor.
– Jag är skriven i Pargas och har gått mödrarådgivningen här, som var jättebra. Det bästa är personalen. De är sakkunniga och familjära, säger Hansen.
