Användningen av servicesedlar för dagvård ökar

Användningen av servicesedlar inom dagvården ökar i kommunerna. Samtidigt minskar användningen av tillägget som kommuner betalar för vård av barn hemma.  Detta visar en enkätundersökning som Kommunförbundet genomförde i april 2018.

– Med servicesedeln tacklar man i hög grad samma slags utmaningar som med stödet för privat vård. Utgående från enkäten ser det ut som om användningen av servicesedeln kommer att öka ytterligare. Framöver finns det skäl att följa upp om användningen av servicesedeln som stödform går förbi kommuntillägget till stödet för privat vård, säger Jarkko Lahtinen, utvecklingschef vid Kommunförbundet.

Enkäten om småbarnspedagogik skickades till de ansvariga ledande tjänsteinnehavarna och besvarades av hela 255 kommuner. Åland omfattades inte av undersökningen.

Kommuntillägg till hemvårdsstöd vanligast i de stora städerna

Av de kommuner som besvarade Kommunförbundets enkät betalar i år sammanlagt 19 procent ett kommuntillägg till familjer som får hemvårdsstöd. Kommuntillägget till stödet för hemvård av barn var i snitt 147 euro per barn år 2018.

Enligt kommunerna har betalningen av kommuntillägget i viss mån minskat efterfrågan på tjänster inom småbarnspedagogiken framför allt så att familjerna skjutit upp dagvårdsstarten för barnen, och så att vårdbehovet särskilt för barn under tre år har minskat. Största delen av de kommuner som betalar kommuntillägg, nästan 46 procent, bedömde ändå att betalningen av kommuntillägg inte har någon stor betydelse för familjernas val av tjänster inom småbarnspedagogiken.

	Fast pris, euro	Inkomstrelaterad, minimi	Inkomstrelaterad, maximi
Medeltal	818	408	1 115
Minimi	731	69	728
Max	1 347	736	3 630

– Det är också bra att hålla i minnet att regeringens mål är att betydligt fler barn deltar i småbarnspedagogik. Det återstår att se hur deltagandet i småbarnspedagogik ökar framöver och vilken inverkan eventuella åtgärder har på till exempel hemvårdsstödet.

Att betala kommuntillägg till hemvårdsstödet är betydligt vanligare i stora kommuner med över 100 000 invånare. Minst betalas kommuntillägg i kommuner med färre än 5 000 invånare.

Två av fem kommuner betalar tillägg till stödet för privat vård

Kommuntillägget till stödet för privat vård betalas i 44 procent av de kommuner som besvarade enkäten. Det är i synnerhet stora och medelstora kommuner med minst 20 000 invånare som betalar tillägg. Storleken på kommuntillägget varierar i heldagsvård mellan 50 och 1 210 euro beroende på vårdform.

– Privat småbarnspedagogik kompletterar det kommunala utbudet och ökar föräldrarnas valmöjligheter då det gäller småbarnspedagogik som ordnas i kommunen. I en del kommuner har kommuntillägget bland annat ökat utbudet av familjedagvård, säger Lahtinen.

Enligt kommunerna skulle vårdnadshavarnas avgift för privat småbarnspedagogik utan kommuntillägget bli för hög, och de flesta familjer skulle då inte ha möjlighet att välja denna serviceform. Populärast inom privat vård är daghem, där närmare 66 procent av barnen sköts.

Inkomstrelaterad servicesedel populär modell

Av de kommuner som besvarade enkäten uppger 30 procent att de använder servicesedlar. Servicesedlarnas genomsnittliga värde varierar mellan 408 och 1 115 euro i kommunerna.

– Användningen av servicesedel har klart ökat under de senaste åren. Kommunerna har så gott som upphört med köptjänster, och antalet barn som vårdas med stöd för privat vård minskar.

Inom verksamheten med servicesedlar användes inkomstrelaterad servicesedel i 62 kommuner. Att servicesedeln är inkomstrelaterad betyder att dess värde varierar beroende på vårdnadshavarnas inkomster. Syftet med detta är att familjen ska kunna välja en servicesedel oberoende av sin inkomstnivå.

– Utgående från vår enkät måste man grundligt överväga vilken form som i fortsättningen ger kommunerna tillräcklig frihet att anordna högklassig småbarnspedagogik lokalt på bästa möjliga sätt. Anordnandet av småbarnspedagogik hör till kommunernas grundläggande uppgifter och det finns heller inget skäl att ändra på det i framtiden, säger Jarkko Lahtinen.