Tomma fastigheter efter vårdreform

Här nedan har vi listat några saker som inte alls beaktats i de kommunvisa kostnadsberäkningarna som offentliggjordes i torsdags.

I och med övergången till de fem stora vårdområdena kommer all den personal som idag jobbar inom social- och hälsovården att flyttas över från kommunerna till de producerande enheterna som lyder under varje enskilt vårdområde. Oftast är det frågan om en samkommun.

I klartext betyder det här att socialarbetare, vårdbiträden, hälsocentralläkare, avdelningsskötare och så vidare som tidigare funnits på kommunens lönelistor i och med vårdreformen får en ny arbetsgivare.

– Ingen har ännu funderat på hur det här ska skötas i praktiken, säger Wikberg.

Klart är i alla fall att arbetsuppgifterna och lönerna är lite olika beroende på kommunen. Personalstrukturen ser inte idag likadan ut i alla våra kommuner.

– Här kommer man att vara tvungen att harmonisera och oftast betyder det att lönerna justeras uppåt i stället för nedåt. Ingen har analyserat vilka ekonomiska effekter det här kommer att få.

Hur överföringen av arbetsplatserna ska skötas i övrigt är inte heller alls klart.

– Men visst finns det risk för att jobben inom social- och hälsovården blir färre i framtiden då man effektiverar, säger Wikberg.

Social- och hälsovården har en fastighetsmassa som omfattar ca 6-6,5 miljarder euro. Sjukvårdsdistriktens, det vill säga den specialiserade sjukvårdens andel av detta är 2-2,5 miljarder. Det handlar alltså om alla våra hälsovårdscentraler, tandläkarmottagningar, rådgivningar med mera. De här fastigheterna har inte alls beaktats i den ekonomiska konsekvensutvärderingen som i torsdags överlämnades till riksdagen.

– Nu är det upp till vårdområdena att beställa den service de tycker att behövs och då är det ju inte alls sagt att de vill ha med alla fastigheter. En del kanske blir outnyttjade, säger Wikberg.

– Och vem är det då som drabbas? Jo, ägarna som i det här fallet är kommunerna. Det här har inte heller alls diskuterats och analyserats.

Då all den social- och hälsovård som nu ordnats i kommunens regi övergår till de nya vårdområdena och producenterna, blir det också aktuellt att sammanföra olika datasystem och register. Dessutom gäller det här inte bara hälsovården utan socialvården ska också integreras.

– Här skulle man önska att man skulle ta kunderna i beaktande och göra systemen användarvänliga.

Som jämförelse kan man ta Apotti som är ett gemensamt datasystem för kund- och patientuppgifter inom HNS och huvudstadsregionens kommuner. Apotti beräknas kosta mellan 334 och 440 miljoner euro på tio år.

– Om vi nu talar om att få hela landets datasystem att kommunicera med varandra förstår jag inte hur man tänker sig att det inte skulle kosta, säger Wikberg.

Kommunförbundet efterlyser nu en grundligare ekonomisk analys gällande vårdreformens totala kostnader. Kommunförbundet kommer också att föra fram bristerna i uppgifterna till grundlagsutskottet.

– Vi lever i så pass ekonomiskt utmanande tider i Finland att det är helt ofattbart att man inte bättre sett till de ekonomiska verkningarna på helheten.  Det här är trots allt århundrandets största reform vi har framför oss.