Landskapsreformen oroar bildningssektorn: "Risk för byråkrati och sämre service på svenska"
Ökad byråkrati, ojämlik service och sämre möjligheter att upprätthålla tjänster på svenska. Bl.a. att det här oroar bildningsdirektörerna i Svenskfinland i de pågående reformerna.
– Fördelen med närheten och litenheten vi har idag är att samarbetet fungerar. Alla känner alla, säger Rolf Sundqvist, utbildningsdirektör i Pedersöre.
I och med landskapsreformen då social- och hälsovården flyttas över från kommunerna till landskapen ser han risk i att byråkratin ökar och att kedjorna t.ex. inom elevvården inte kommer att fungera lika bra som idag.
– När social- och hälsovården flyttar till landskapet blir det större, men också mer anonymt. 
Jag ser också att det finns risk för att byråkratin ökar. Det talas om kontaktytor mellan kommunerna och landskapen, men vilka är dessa kontaktytor? Talar vi om samarbetsgrupper? Det blir nog utmanande att hitta tid i allas kalendrar och fundera på hur grupperna ska fungera, säger Sundqvist.
Han och flera av hans kollegor är framför allt oroliga för hur reformerna kommer att påverka ungdomar med specialbehov, där det är viktigt att det uppsökande ungdomsverksamheten och samarbeter mellan bildnings- och social- och hälsovårdssektorn fungerar.
Svenskan i farozonen
Bildningsdirektörerna funderar också på hur landskapet ska serva kommuner som kan arbeta på olika sätt och har olika behov.
– Inom samma landskap kan det finnas kommuner som arbetar på olika sätt. Kommer 
landskapet att serva varje kommun utgående från kommunens behov eller hur ska det gå till? undrar Merja Olkinuora, bildningschef i Ingå.
Kommunerna oroar sig också för att särbehoven inte kommer att beaktas, som t.ex. långa avstånd i skärgården eller frågor som handlar om språk.
Också landskapen kommer att skilja sig från varandra. Österbottens landskap kommer t.ex. att vara tämligen svenskspråkigt, men i Nyland och Egentliga Finland ser bildningsdirektörerna att svenskan är i farozonen.
– Risken i huvudstadsregionen är att svenskan kommer i skymundan. Nu rullar de stora hjulen i reformerna och då finns det inte utrymme att tänka på det svenska. I huvudstadsregionen är andelen svenskspråkiga få och vi är redan nu beroende av skräddarsydda lösningar. Om det här är en utmaning redan idag så undrar jag hur det blir i framtiden, säger Barbro Högström, direktör för svenska bildningstjänster i Esbo.
Bildningsdirektörerna i Svenskfinland samlades i Kommunernas hus under onsdagen för att diskutera reformerna och hur bildningssektorn i Svenskfinland kan samarbeta och nätverka nu och i framtiden.
