Riksdagen slukar många EU-parlamentariker
RIKSDAGSVAL 2015. Kontinuiteten och möjligheterna att påverka blir lidande om alltför många EU-parlamentariker faller bort mitt under pågående mandatperiod, skriver Henrik Rainio, chef för Kommunförbundets Brysselkontor.
Efter riksdagsvalet står det klart att den finländska representationen i Europaparlamentet kommer att förändras. Tre parlamentariker (Paavo Väyrynen, Olli Rehn och Sampo Terho) blev invalda i riksdagen. Om alla tar emot sin plats betyder det att cirka 23 procent av de finländska parlamentarikerna byts ut. Totalt är de 13.
Situationen är inte bra med tanke på Europaparlamentets legitimitet, och det gör det inte heller lättare för Finland att påverka inom EU och Europaparlamentet. Det är bara tio månader sedan de nya EU-parlamentarikerna blev valda, och egentligen så var de första fem-sex månaderna ganska lugna medan man väntade på att den nya EU-kommissionen skulle tillträda.
Dålig prognos
Om man ser på resultatet i EU-valet 2014 så var det en av de invalda som aldrig tog emot sin plats i parlamentet (Alexander Stubb). Om man lägger till Väyrynen, Rehn och Terho så innebär det att cirka 31 procent av parlamentarikerna som valdes i fjol inte längre sitter i EU-parlamentet. Det betyder att vi redan nu har lika många förändringar som under hela mandatperioden 2009–2014. Då var det fyra parlamentariker som hoppade av (Ville Itälä, Heidi Hautala, Timo Soini och Carl Haglund). Prognosen ser inte heller bra ut för denna period som tar slut år 2019. Hur många parlamentariker har vi då kvar av dem som vi valde 2014?
Ledamöterna i Europaparlamentet kan påverka EU-lagstiftningen oerhört mycket om de får en betydande roll. Som ordförande för ett utskott eller som rapportör för ett lagstiftningspaket kan även en ledamot från ett litet land ha en stor roll i EU-parlamentet, som tillsammans med rådet ansvarar för EU-lagstiftningen. Men det tar sin tid. Vissa säger att det krävs nästan en hel mandatperiod för att komma in i systemet och två mandatperioder innan man kan utnyttja sin talang, kunskap och sina nätverk ordentligt.
EU påverkar kommunerna
Om vi ser på dem som blev invalda 2009 är det bara tre kvar som varit parlamentariker på heltid sedan dess (Sirpa Pietikäinen, Anneli Jäätteenmäki och Liisa Jaakonsaari). Alltså endast 23 procent av de invalda har varit kvar under de senaste dryga sex åren.
Om man svänger på siffrorna kan man säga att 77 procent av de invalda 2009 inte arbetade fram till våren 2015. Delvis beror denna siffra på att vissa av parlamentarikerna inte blev omvalda i parlamentsvalet 2014.
För Finland är det synd att vi inte har en tradition att utbilda våra EU-politiker ordentligt och få dem att stanna i sina uppdrag, eftersom EU påverkar cirka 50–60 procent av kommunernas verksamhet på ett eller annat sätt, och i och med att EU-parlamentet är den andra halvan av dem som fattar lagstiftningsbesluten i EU.
Införa karenstid?
Vi borde allvarligt diskutera hur vi kan få våra parlamentariker att stanna
i Bryssel på längre sikt och utbildas som EU-politiker. För ett litet land som Finland är det viktigt att vi har en stark röst i parlamentet för att kunna påverka de EU-beslut som vi prioriterar. Det var bra att riksdagens talman Eero Heinäluoma, lyfte upp problemet om ”valshopping” i december 2014.
Det enklaste sättet att lösa problemet är att föra en ordentlig diskussion som ändrar ledamöternas och väljarnas attityder. En annan möjlighet kunde vara att införa någon slags karenstid för mandatperioden i parlamentet. En tredje möjlighet kunde vara att den nationella mandatperioden skulle motsvara mandatperioden
i EU-parlamentet.
