Ett gemensamt förbund för landskap och kommuner
Ett ”Kommun- och landskapsförbund” där kommunerna och landskapen är medlemmar. Det föreslår den utredningsgrupp som Kommunförbundet tillsatte i november med uppdrag att utreda hur kommunernas och de nya landskapens intressebevakning ska se ut i framtiden.
Utredningsgruppen anser att Kommunernas och de nya landskapens intressebevakning, utveckling och sakkunnigtjänster bör beredas utifrån en modell med en organisation.
Ett gemensamt förbund skulle vara en stark motpol och intressebevakare gentemot staten. Andra fördelar är en stor sakkunskap och förmåga att hantera stora helheter. Kommunerna och landskapen har ett nära samarbete när de sköter sina uppgifter.
I vård- och landskapsreformen överförs kommunala och statliga uppgifter till den nya landskapsförvaltningen, som är under beredning. Reformen kommer att förändra också Kommunförbundets roll. I dag är Kommunförbundets medlemmar Finlands kommuner och städer och i verksamheten deltar också landskapsförbunden, sjukvårdsdistrikten, de övriga samkommunerna och kommunalt anknutna aktiebolag.
Kommunförbundet tillsatte 4.11.2016 en utredningsgrupp med uppgift att utreda åsikterna bland Kommunförbundets medlemmar, samarbetspartner och centrala intressentgrupper om hur kommunernas och landskapens intressebevakning, utveckling och sakkunnigtjänster bör organiseras då landskapsreformen genomförts. Utredningsgruppen består av ordförande stadsrådet Markku Andersson, landskapsrådet Olav Jern och forskaren Siv Sandberg.
Utredningen innehåller också en omfattande kartläggning av internationella exempel på kommunernas och landskapens organisationer. De nordiska länderna är de mest intressanta exemplen att jämföra med. I Sverige och Norge har kommunerna och landskapen ett gemensamt förbund. I Danmark finns det två olika förbund.
Ett förbund eftersträvansvärd men ingen enkel lösning
Utredningsgruppen hörde mellan november 2016 och februari 2017 Kommunförbundets ledning, representanter för Kommunförbundets nuvarande medlemmar, landskapsförbunden, NTM-centralerna och sjukvårdsdistrikten, andra nationella aktörer inom den kommunala sektorn såsom Keva, Kommunfinans, Kommunernas garanticentral, representanter för FPA och Finansministeriet och representanter för alla riksdagspartier samt KT Kommunarbetsgivarna och FCG, som ingår i Kommunförbundets koncern.
– Den centrala frågan i alla intervjuer var om kommunernas och landskapens intressebevakning ska ordnas i ett gemensamt eller två olika förbund? En klar åsikt hos de flesta sakkunniga och olika aktörer har varit att vi bör inleda beredningen av en organisation som är gemensam för kommunerna och landskapen, säger arbetsgruppens ordförande, statsrådet Markku Andersson.
Många av dem som intervjuats har också kommit med reservationer enligt utredningsgruppen.
Vård- och landskapsreformen är ännu under arbete, vilket påverkar bedömningarna.
– Något som särskilt påverkar olika aktörers uppfattning om det bästa sättet att gå vidare är frågan om landskapen permanent blir beroende av staten, vilket lagutkastet utgår ifrån, eller om landskapen utvecklas i en riktning med mera självstyrelse, säger Andersson.
I utredningen betonas det att beredningen av ett nytt slags förbund för kommunerna och landskapen förutsätter öppen, genomskinlig, noggrann och omsorgsfull planering av processen.
Läs mera:
