Biaudet: Konservativt laddade värdefrågor i borgmästartest
– Frågorna känns väldigt konservativa, säger Eva Biaudet om Helsingin Sanomats test för borgmästarkandidater i Helsingfors. Samtidigt tror hon testet ökar intresset för politiken och gör det lättare för väljarna att få grepp om kandidaterna som personer. På Kommunförbundet påminner forskningschef Marianne Pekola-Sjöblom om att borgmästarvalet inte avgörs direkt av väljarna utan av fullmäktige.
Helsingin Sanomats kandidattest för borgmästarkandidaterna i Helsingfors innehåller 20 frågor som ska hjälpa väljarna att hitta sin favorit. På Facebook skriver SFP:s borgmästarkandidat att hon tycker det är märkligt att en av de avgörande frågorna handlar om det behövs mer disciplin i skolorna. Biaudet är den enda av kandidaterna som säger sig vara helt av annan åsikt.
– Frågorna kändes konservativa och vissa formuleringar kändes som att de kom från 50-talet, säger Biaudet.
– Det kändes utmanande att svara på dem eftersom påståendena var så vinklade. Jag tror att om vi alla hade suttit tillsammans och diskuterat hade våra svar också varit mer lika.
Biaudet tror också att formuleringen av påståendet påverkar hur kandidaterna svarat.
– Hade man frågat om det finns problem med ordning i skolorna, skulle svaren säkert sett annorlunda ut.
Samtidigt förstår Biaudet att det finns ett behov av att popularisera politiken och den här typen av test är ett sätt för väljarna att komma närmare politikerna som personer.
– I ett sådant här test kan man inte ta ställning till alla frågor som kommer att komma upp under nästa valperiod och då tänker man som väljare att man vill hitta en kandidat som överlag tänker på samma sätt och står för samma värderingar som man själv.
Hon hoppas ändå att diskussionen inte blir för ytlig.
– Journalister idag gör det lätt för sig om de ställer ett par frågor och sedan skriver rubriker utgående från det. Analysen kunde vara djupare, säger Biaudet.
Frågorna i borgmästartestet ser till vissa delar ut att innehålla samma frågor som kandidattestet för kommunalvalskandidater som kritiserats för att ta upp frågor som egentligen inte har med kommunalpolitiken att göra.
Biaudet tycker ändå att borgmästarens funktion är en annan än fullmäktigeledamotens och har därför förståelse för att också frågor som man inte direkt besluter om i fullmäktige tas upp.
– Borgmästaren är en person som anger tonen i samhällsdebatten och är en politisk figur som ska delta i debatter och diskussioner. Mot den bakgrunden är värdefrågorna intressanta.
Inget direktval av borgmästare
Kommunförbundets forskningschef Marianne Pekola-Sjöblom påminner på twitter om att borgmästaren inte väljs direkt av väljarna, utan att det är fullmäktige som väljer borgmästaren. ”Något som inte är självklart för alla”, skriver Pekola-Sjöblom.
Biaudet håller med.
– Ja på det sättet är det lite missvisande. Det är ju inte borgmästaren väljarna röstar på i kommunalvalet utan på fullmäktigeledamöter. Det kan ju t.o.m. hända att borgmästarkandidaterna inte blir invalda och då kan de inte bli borgmästare heller.
Fullmäktige väljer borgmästare och 4 biträdande borgmästare bland de 85 ledamöter och 85 suppleanter som blir invalda i Helsingfors.
De politiska förtroendeposterna bestäms enligt partiernas framgång i valet. I praktiken betyder det att borgmästaren i Helsingfors antagligen representerar De Gröna eller Samlingspartiet.
