Kommunerna kräver ändringar i lagutkasten för vård- och landskapsreformen
Kommunsektorn har använt mycket tid och sakkunskap till att utvärdera lagutkasten till vård- och landskapsreformen. Responsen är till många delar så entydig att den inte kan förbigås i den fortsatta beredningen, anser Kommunförbundets fullmäktige
Finlands Kommunförbunds fullmäktige behandlade vid sitt höstsammanträde kommunernas utlåtanden om det lagpaket som gäller vård- och landskapsreformen.
Fullmäktige beslutade godkänna ett ställningstagande som tar upp de viktigaste behoven av ändringar i lagförslaget utgående från responsen från kommunerna.
Vissa förslag som har stor betydelse för demokratin och för landskapens självstyrelse har rätt entydigt utdömts i utlåtandena.
Dessa ändringar föreslås på basis av kommunernas utlåtanden:
- Det är inte befogat att avskilja landskapens serviceproduktion till särskilda serviceinrättningar. Det finns andra sätt att göra kostnaderna genomskinliga.
- Självstyrelse för landskapen förutsätter att man slopar de bestämmelser i lagen om ordnande av social- och hälsovård som gör det möjligt för statsrådet att administrativt ingripa i landskapens operativa beslutsfattande.
- Behovet av och ställningen för nationella servicebolag (lokaler, ekonomi- och personalförvaltning, IKT och upphandling) som ägs gemensamt av landskapen och staten bör omprövas i den fortsatta beredningen.
- Den ekonomiska styrningen av landskapen är alltför strikt med tanke på landskapens verksamhetsförutsättningar. En klar majoritet av dem som gett ett utlåtande befarar att landskapen inte får tillräckliga ekonomiska förutsättningar att klara av sina lagstadgade uppgifter.
- Samkommunernas mark som överförs till landskapen bör kvarstå i kommunernas ägo.
- I reformen bör man trygga möjligheterna att i praktiken få service på alla inhemska språk.
- Skattetaket bör frångås och egendomsarrangemangen genomföras så att de ger möjlighet till samägande och skuldförhållanden mellan kommunerna och landskapen.
- Om de social- och hälsovårdstjänster som omfattas av valfriheten produceras på marknadsvillkor bör kommunerna ha möjlighet att äga de bolag som producerar tjänsterna. Detta förespråkas starkt i de öppna svaren från kommunerna.
Majoriteten motsätter sig skattetak
Kommunerna lyfter fram att reformen måste beredas och genomföras så att den inte leder till behov av att höja skatterna i kommunerna utan tvärtom gör det möjligt att effektivisera verksamheten.
Nästan alla som gett ett utlåtande motsätter sig ett tidsbegränsat skattetak för kommunerna och de föreslagna egendomsarrangemangen mellan kommunerna och landskapen. I artikeln ”Skattetak och egendomsarrangemang får kommunerna att se rött” kan du läsa närmare om hur kommunerna svarat på de här frågorna.
I utlåtandena ses bolagiseringsskyldigheten som ett problem med tanke på ambitionen att samordna tjänster, skapa obrutna servicekedjor och minska skillnaderna i invånarnas hälsa.
I utlåtandena betonas att landskapslagen bör stödja samarbete mellan kommunerna och landskapet och deras möjligheter att ingå avtal om arbetsfördelningen och bedöma hur servicen ska organiseras och produceras på ett regionalt ändamålsenligt sätt. Flexibilitet i de regionala lösningarna behövs framför allt i stora stadsregioner och glest bebodda områden. För att kommunerna och stadsregionerna ska kunna bedriva en lyckad livskraftspolitik måste de få behålla rätten till självständiga val i markpolitiken, planläggningen och verkställandet av den.
