Undervisningsråd: Rektorn ska vara lite galen
För att implementera den nya läroplanen i skolan är det bra om rektorn är lite galen, säger undervisningsrådet Martti Hellström som talade under årets rektorsdagar. Många av rektorerna är nöjda med den nya läroplanen som nu sätter ord på det man jobbat med i flera år.
Den nya läroplanen innehåller enligt undervisningsrådet Martti Hellström egentligen inte så många nya idéer. Samma tankar om frihet, vikten av att arbeta själv och inte bara sitta och tyst och lyssna och förmågan att samarbeta i grupp hade redan de som ville förnya skolan i början av 1900-talet, menar han.
Det som han ändå lyfter upp som de viktiga aspekter är elevernas och lärarnas förändrade roller och att integrera aktivitet och innehåll med varandra.
– Lärarens roll är inte längre att undervisa, utan läraren ska motivera, sporra och möjliggöra, säger Hellström.
För elevernas del handlar det om att lära sig att lära sig.
– Man kan inte räkna med att man alltid har någon som berättar hur det är. Eleverna måste lära sig att ställa de rätta frågorna och hitta svar på sina frågor. Lärarnas uppgift är att lära eleverna att lära sig själva.
Till rektorerna ger Hellström framför allt rådet att sluta göma sig i kansliet och gå in i klassrummen.
– Rektorn ska vara lite galen, men i en positiv bemärkelse. Rektorn ska uppmuntra lärarna att försöka sig på nya saker och säga att det inte är så sorligt om något inte lyckas. Det viktigaste är att våga försöka, säger Hellström.
”Ett bevis på att vi gjort rätt”
Flera av de rektorer Kommuntorget talat med under rektorsdagarna är nöjda med den nya läroplanen.
Martin Hartman är rektor för Kyrkbackens skola med årskurserna 1-6 och Skärgårdshavets skola åk 1-9.
– Det är den bästa läroplanen jag sett hittills. Den legaliserar det sätt vi arbetat på redan en längre tid med helhetskapande undervisning o.s.v. Nu har vi äntligen nedtecknat en plan för hur vi redan arbetar, säger Hartman.
Han får medhåll av sin kollega Saga Isaksson som är rektor för Malms skola med årskurs 1-6.
– Som klasslärare har man ju redan länge arbetat på det här sättet, så det känns fint att få ett bevis på att vi gjort rätt, säger Ísaksson.
Däremot tror både Isaksson och Hartman att det kan vara en större utmaning för ämneslärare än klasslärare att ta till sig den nya läroplanen.
– För ämneslärare som är vana att fokusera skilt på t.ex. engelska eller finska är det inte lika naturligt att tänka i ”mångvetenskapliga banor”. Som klasslärare är det bekantare, säger Hartman.
”Viktigt föregå med gott exempel”
Kari Rönnqvist är rektor för Risö skola i Larsmo. Han tycker den nya läroplanen är
inspirerande.
– Men den ställer också krav på mig som utbildningsledare. Jag försöker föregå
med goda exempel och se till att jag hela tiden håller igång den pedagogiska diskussionen med lärarna, säger Rönnqvist.
Ann-Britt Romar är platschef för Bobäcks skola i Kyrkslätt. Hon poängterar att det är viktigt att inte tvinga lärarna till förändring utan istället uppmuntra dem att ta i bruk den nya läroplanen.
– Det är viktigare att ta små steg framåt än att tvinga fram förändring, säger Romar.
Hon tycker om Hellströms råd att lämna kansliet och bege sig ut i klasserna.
– När man har mycket att göra är det bra att fundera på vad man ska göra och vad som är sådant man kan lämna bort. Man ska inte begrava sig i pappersarbete.